Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyska jungfru. Typisk är också Jsraels
historia och hit peka textens ord-
Under bungernödens faror drog Is-
rael till Egypten och familjen iväxte till
ett kraftfullt folk, men det trycktes af
träldomens ok och löftets land war fjer-
ran. Arbetsfogdens befallande stämma,
och de förtryktas klagan hördes ivid Ni-
lens stränder. Modren stodi sörtioiflan,
lyssnande till sitt i floden döende barns
qividau, och fodren dignade under tegel-
arbetets börda och under piskens slag.
J oändlig smärta flöto de armas tårar;
men de förtrycktas siickar steg upp till
himmelens Gud. Han gas de iiödftälde
hjelp och krossade träldomens bojor.
Fri drog Jsrael ut i öknen.
Snart nådde folket gränserna af löf-
tets land, men mäktig ioar Kanaans
folkstam och fasta ivoro dess lagar. Hård
skulle striden blifiva, och otillräcklig mar
jordisk styrka. Löftets ord bjöd kraft
fråii höjden, men Jsrael sivigtade iotro
och ivek tillbaka. Deii fege måste åter-
ivända till öknen och henifalla åt fädrens
aga. Tung och mödosam ivar denna
ökenivandring. J 40 år irrade Jsrael
kring ödemarkens dystra slätter· Hem-
inets härd spred ej sin lifivande wärnie,
dess stilla, ljufiva frid gaf ej den tröt-
tade ivandrareii hwila. Köld och hetta,
nöd och ångest beredde folket tallösa li-
danden, och allhärjaren, döden, gästade
skoningslös Jsraels tält. Ett slägtled
dog i öknen.
Då denna tuktan nått sitt syfte, förde
Gud sitt folk in i löftets land och gaf
det hwila, men denna hivila ivar för-
sioinnande, den war ej än Gnds egen
sabbatstro.
På resa stadd är också menniskoslägtet.
Fråii träldom till frihet går dess tvan-
driug. Menniskan är danad för frihet
och all sund uttveckling, allt ädelt arbete
rör sig i riktning åt frihet. Mennisko-
andeus blomma slår ut i frihetens luft-
Det finnes intet ädlare, intet dyrbarare,
intet heligare än friheten. Friheten är
ivärdesullare än lifwet. Men ju högre
friheten är, dess ividrigare är dess torång-
bild, dess förderfligare den. Fiheten är
icke godtyckets, icke sjelfiviskhetens, icke
njutningens frihet,-utan den rätta frihe-
ten är frihet i sanningen, frihet i det
rätta, frihet i Gud. Werldeiis Frälsare
kom för att gifioa frihet och göra fri-
Tioenne krafter kämpa i hivarje men-
niskas wäsende, sliten är hon mellan
dessa makter. Deii ena drager henne
nedåt och önskar sluta förbund med syn-
den. Den ivill icke och ivågar icke upp-
taga kampen med de fiender, hivilka må-
ste öfiveriviunas om iiieniiiskan ivill se
frihetens morgonrodnad. Följer man
denna drift, så swigtar nian i otro och
iviker feg tillbaka. Sjelfiviskhetens, gi-
righetens och njutningens lockelser ägga
och lofiva frihet äfwen de, men de binda
iiienniskoandan i träldom och föra till
förderf. Wäl kan leendet leka på den
ofries anlete, ögat stundom flamma i
glädje, men sorgen har fin boningihjer-
tat och begärelsernas tjusniiig slocknar i
träleiis tårar. Det eiviga fäderneslandet
der uppe ligger för honom i obekant
fjerran och Fadreus kärlek känner han
icke; en främling är himmelens frid. Och
själen fylles allt mer af passioner- hwilka
äfiven bortcni grafiven föra tyrannens
spira, men icke kunna tillfredsställas-.
Trälen dör i öknen. Hari uppnår icke
löftets land.
Men den andra kraften i menniskans-
iväsende drager henne uppåt i riktning
åt eivigheten. Menniskan är af gudin-
ligt slägte och eivighetens skära blomma
är planterad i hennes wäsendesinnersta,
derför kan ej tiniligheten tillfredsställa
henne. Hwarje nienniskoaude sträfioar
till lifssörening med Gud, men utan ny-
födelse är denna icke möjlig. Menniskans
ioäsende måste frigöras, om man ivill
blisiva delaktig af Guds natur. J Je-
sus Kristus bor gudomens fullhet och
här allena finner tron den ewiga kraft,
som frigör i anda och sanning. Jesiis
säger: ,,sannerligen, sannerligen säger jag
eder, hivar och en, som gör synden, är
syndens träl! Meii trälen blifiver ickei
huset eioiimerligen, men sonen blifiver
eiviiinerligen. Derför, om Sonen gör
eder frie, så äreu J werkligeii frie«.
(Joh. 8, Z, 4 ff.) Hivar ocli en, som
will frihet, måste upptaga kampeii med
det onda och träda in på sanningens
ftridsfält, ty fri födes ingen. Friheten
är frukten af en sedligt utweckling och
utan strid minnes denna icke. Den, som
på allwar upptager denna kamp med det
onda i sitt eget inre, han tillhör Guds
folk.
Detta lif är såningens tid, den koni-
mande skördens. J ewigheten inbergas,
hivad i tiden« utsås. Derför är denna
tid arbetets, den tillkommande hwilaiis.
Pieii det ädlaste andearbete är tron.
Tron är icke enxförmodain icke ens en
öfioertygelse allenast, utaii tron är an-
dens warande i ewighetens lifsiverld och
dess lydnad för eiviga lagar. J tron
eger nienniskan en himmelsk fader och ett
eivigt fädernesland. J tron eger hon
en Frälsare, som leder till löftets land.
Utan tro irrar hon wilsegången i öknen,
fridlös på jorden, arflös i fädernehuset.
Herrlig är denna skapelse. Då foster-
landet ler emot oss med sitt sköna, gri-
pande iveniod, då fågelsången klingar uti
morgoiilngiiet öfiver ioikeiis ivatten, öf- «
iver höjd och dal, då lundens blommor
skimra i solens strålar, då dallra gläd-
jens strängar i menniskans själ; då wän-
neus stämma mittnar om trohet i pröf-
niiigsstuiiden, då något af en eivig kär-
lek talar ur den älskades öga, då san-
ningens stråle genomblixtrar i ljus ivårt
wäsende, då firar anden högtidsftuuder;
men skum är denna skönhet i det eiviga
fäderneslandet; denna glädje en skugga
ivid sidan af eivighetens frid. Och tung
är krigarens ivaiidri·iig. Steg för steg
måste friheten ivinnas och den ivuniia
friheten wärnas. Ljnf är hwilan för
den kroppsligeii trötte, ljufioare hwilan
för arbetaren i andens werld, men ljuf-
ivast är Giid egen sabbatstro. Då Giid
skapat himlarne och jorden, hivilade han,
och han hivilar än; men denna hivila är
ej oioerksam, utan den är det ewiga lif-
ivets hwila. Denna Guds egen hwila
förestår Guds folk. Deiiiia hivila är
löftets land, dit menniskoandens innersta
saknad längtar.
Owansklig är Fabers-hemmets skönhet.
Der jublar i sällhet Gads fria folk.
,,Hwad intet öga sett och intet öra hört
och hivad i ingen ineiiiiiskas hjerta har
uppstigit, har Giid beredt åt dem, som
älska honom«. (1 kor. 2, 9.) Framåt
går sanningens krigareskara mot löftets
land. Wandringens mödor hejda dem
icke, den sivigtar ej under stridens tunga;
dödens hot gömmer ingen fara, ty den
iväntar, enligt Herreiis löfte, nya him-
lar och en ny jord, i hivilka rättfärdig-
het bor (2 Pet. 3,13). »Bergen
skola ivika ochhöjdernasalla,
men min nåd skall icke ivika
ifrån dig och mitt fridsför-
biind skall icke förfalla, säger
säger Herken, diii förbarmare«. (Jes.
54,10).
Ett tungt och dyrbart tvärs hafan
Finlands ständer nu fulländat. Hwila
torde få ibland oss kunna iväuta, då wi
åter wäuda till hemmet, men under ar-
betet och mödan wilja ivi siräfwa till
Guds eiviga sabbatshivila, ivi ivilja winn-
läszefie ess om att komma dit in.
Ljus är din boning, Fader. Der är
jordlifivets arbetstid till ända; sorgen är
der främling, lidande finns ej mer-
Wunnen är segern, dödens glafivenkros-
sad. Eivig är fröjden, friden. Der
klingar den nya sången, den frigjorda
inensklighetens segersång. Dit står tvår
längtan. Dit hjelp oss, Dii kärlekens
och kraftens Gud! Amen-
Nyheter för dagen.
Hemlandet.
— Laudtdagens afslutande. Ester
en kort gudstjenst i Nikolaikyrkau kl. 11
s. in. den 31 maj församlade sig stän-
derna samt senatens ledamöter i tronsa-
len, hniarefter generalguivernöreii, åtföljd
as sin sioit infann fig. Sedan h. exc.
intagit sin plats ivid foten af tronen,
framträdde landtmarskalken och talmän-
nen hivar i sinordning och höllo ett kort
tal, landtmarskalken och borgareståudets
talman på swenska, erkebiskopeii och bon-
deståndets talman på finska, hivarefter
landtdagsbeslutet, affattadt på finska och
siveiiska språken, as dem till generalgu-
ivernören afleiiiiiades. H. exc. uppläste
härå på ryska H. Kejserliga Majestäts
till ständerna aflåtna tal, soiii ifiusk och
sioensk öfioersättniiig upplästes af gehei-
iiierådet Molander. Akten afslöts kl.
1 —- Efter slutad ceremoni i trousalen,
famlades ständerna i sina lokaler för att
utbyta afsledshelsniugar.
—- Bifkopswisitationerna iBorgå
stift ega rinn å följande dagar uti ne-
daiiiiämuda orter:
Juni 16 enskild wisitation i Hauho,
d. 17 kyrkoherdeinstallation och allmän
ioisitatioii derstädes, d. 18 enskild wisi-
tation i Lampis, d. 19 allmän wisita-
tion derstädes, d. 21 allmän wisitation
i Padasjoki, d. 22«enskild wisitation der-
städes, d. 24 kyrkoherdeiiistallation och
allmän wisitation i Kärkölä, d, 25 en-
skild ivisitation derstädes, d. 28 allmän
wisitation i« Puumala, d. 29 enskild ivi-
fitatioii derstädes, d. 1 juli kyrkoherde-
iustallatioii och allmän wisitation iSul-
kaiva, d. 2 enskild wisitation derstädes,
d· 2 enskild wisitation i Kristina, d. 5
allmän ioisitatioii derstädes, d. 7 enskild
ivisitatioii i Jokkas, d. 8 kyrkoherdein-
stallation och allmän ivisitation derstädes,
samt eiventuelt d. 12 allmän ivisitation
i Björkli, d. 13 enskild ioisitatioii der-
städes, d. 14 enskild ivisitatioii iS:t
Johannis,d. 15 kyrkoiuwigning och allmän
ivisitatioii derstädes. (Bbl.)
— Tia Helsingfors folkskollärare-
kkirs representan i folkskoledirektioneu
har läraren Oskar Dannholm utsetts
för det kommande året.
— Kiloincterftolpar. Seuaten har-
enligt N. Pr., till högsta ort ingått med
hemställan om att samma bestämningar,
som hittills ivarit gällande för iverststol-
parne, framdeles skola gälla äfwen för
kilometersstolparne.
—- Samskola i Åbo. Skolöfiver-
styrelsen har heiiistält om bifall till lära-
rinnan Ch. Finströms och lekxorii d:r,
Fr. Ranckens anhållan att iAbo stad
få inrätta en primat samskola.
—- Pastoratklnfuing. Med anled-
ning af Tyrnäioä kapellboernes hos dom-
kapitlet i Kuopio gjorda anhållan, att
Tyrnäivä kapell måtte afskiljas från Li-
iiiiiigo pastorat till ett skildt koiisistorielt
pastorat, ha kyrkostämmor hållits den 25
maj i Tyruäivä, Tenimes och Limingo,
samt den 26 i anijoki och Kembele,
derivid endast Liniingo moderkyrko för-
samlingsboerne protesterade emot Tt)r-
näioä boernes anhållan, hwaremot de öf-
riga församlingariie medgåfwo Tyrnäioä
kapells skiljaiide till ett skildt pastorat.
Blifwande pastorns i Tyrnätoä årliga
inkomster beräknades uppgå i penninge-
ivärde till 8,500 mk. (U. T.)
— Ett nytt sakförarckoutor har i
dessa dagar öppnats härftädes af jur.
kand. K. Caströii och v. häradshöfding
F. E. Snellman.
— Sorgiig olyckshändelse. Deii
31 maj drunknade ivid Brobergskajen en
liten 3-årig gosse wid namn Erik Henell.
Gosseii hade nied andra barn suttit ivid
stranden och kastat stenar. Bäst det ioar
märkte de andra gossarne en mössa, som
flöt på ivattnet, och märkte så att Erik
ioar sörswiinnen. Man samt äfwen snart
nog gossen och sökte med tillhjelp af lä-
kare att återkalla honom till lifwet, men
förgäfwes.
— Hemwändande missionär. Till
Skandinaiviska sjöiiiansheminet i London
anlände enligt Heinlandsivännen den 3
maj från Oioanbo i det inre af sydwestra
Afrika finske missionären pastor Wikkolin,
åtföljd as sin fru och en liten son samt
tivämie söner till en tysk missinär. De
åtföljes äfweii as en tjenarinna, en ne-
gerflicka.
Hemresaii, som måste företagas till
följd as pastor W:s försivaggde helsa,
begynte i slutet af augusti· Ofwer 80
sioenska mil måste tillryggaläggas, innan
kusten nåddes. Resau skedde ester oxar.
Fråii kusten kommo de resande till Kap
med ett segelfartyg och derifråu med ån-
gare till London. Hemresan fråii Loir-
don till Helsingfors skulle företagas öf-
ioer Tyskland, der de båda iiänida gos-
sarne skulle leniiias till den tyske mis-
sionärens anhöriga. —- De resande torde
nu ivara anlända till Helsingfors.
— Finlaiid på utställningen i Kö-
penhamn. J en dansk tidning «Politi-
keu«, läses följande fördelaktiga omdöme
öfcoer den finska utställningen: «Den
finska afdelningen, som fått fin plats i
ryska sektionens ivenstra flygel, hör till de få
utländska som stått fullt färdiga till den
18 maj. Deii bekanta helsiugforsiska ar-
kitekten Ahrenberg står i spetsen för hela
arrangemeutet. Det är blott en ringa
plats som den ryska afdelniiigen upplå-
tit åt fitt finska annex, men man har
emellertid gjort allt för att förläna denna
afdelning ett tilltalande intryck- Genast
ivid ingången står en smakfull portal, der
Finlands ioapen, ett gyllene lejon i språiig
på ljusblå grund, tronar öfiver twå jo-
iiiska pelare, och under läses i guld ,,Fin-
land.« J det första af de tioå rummen
exponera Helsingfors twå konstindustri-
skolor ,,Atenemn« och konstflitsför-
eiiingens skola en innehållsrik samling
af teckningar, modelleringar och porslins-
måliiingar, hwari i synnerhet Finlands
sunga fruntimmerswerld excellerar. Här
har också Tammerfors linnefabrik utstält
sina ioäfda tyger med äkta inhemska mön-
ster. Eii både intressant och ioacker sam-
ling är den mängd hemiväfda tygeri
dessa underligt brokiga, men sniakfulla
och klädsamma mönster, som Saioolaks
och Taioaftlauds allmoge brukar. Eli
treflig liten stuga, utstyrdi gammal finsk
stil, ger besökaren ett begrepp om det
,,yttersta Skandinaiviens« hembygd.
Riuidt omkring äro anbringade dekora-
tioner i finska färger, blåhivita flaggor
med gyllene tofsar. Wackra samlingar
af majolika, terrakotta m. in. utfylla denna
afdelning. J niajolika blir Finlaiid nära
nog den enda utställaren och samlingen
är också mycket fin och utsökt. De kej-
serliga ryska fabriken skola utställa blott
porsliner och fajanser.
Trots Finlands isolerade och afsides
belägiia plats skall man säkert ha glädje
as att dröja der iiine en stund.
— Ofwergreppet mot herr Bra-
xüii. Wi fästa uppmärksamheten ivid
det bres herr Braxdii på uppmaning as
sina wäuiier skrifwit till tvårt blad och
i hivilket ingår en detaljerad redogörelse
för det måld, för hioilket haii warit ut-
satt. Wi hoppas att myndigheterna icke
skola uraktlåta att beifra detsamma. Att
fängsla en oskyldig medborgare och föra
honom med fångskjuts genom natten till
länsmannen. är ingen småsak.
— Helsin fors lutherska försoni-
lings kyrkol U. Sedan k. senaten be-
iviljat Helsingfors swensk-finska försam-
ling tillstånd att för ett kyrkobyggnads-före-
tag upptaga ett obligationslåii å 600,000
finska mk, har beniälda församlings
kyrkoråd beslutit att nu emittera obliga-
tioner till ett belopp af 481,500 mk.
Dessa obligationer äro utfärdade i twå
serier, litt. A. å 1,000 och litt. B. å-
500 mk, och löpa med 472 procents
årlig ränta. Lånet amorteras inom 31
år från den 1 noivember 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
