- Project Runeberg -  Finska Weckobladet /
22:4

(1888) Author: Anna Edelheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förhållanden, och fänrik anskaffa ät densamma
tillräckligt underst« ? tM. Johnsson).
lö. Huru kunde en hwarje wecka utkom-
mande nykterhetstidning åstadkomnas, som
derjemte innehölle notiser och uppsatser frän
andra områden och sålunda skulle fylla den
mindre bemedlade allmänhetens behofafwan-
lig nyhetstidning?
(S. Kanniaineii).
16. Wore det icke nödwändigt att nykter-
hetswännerna skulle söka fä regelbundet in-
förda nykterhetssaken rörande uppsatser i lan-
dets mest lästa tidningar?
(M. Johnsson).

v. Lagstiftning och lagskipntng be-
rörande frågor.

17. Förtjenar bränwinsstattens höjande att
understödas eller motarbetas frän nykterhets-
wänlig synpunkt. (,A- A. Granfelt).

18. Har lönnbränning och lönnkrögeri
märkbart tilltagit i följd af den nya brän-
winsförordliingen?

19. J hwilken män kunna nykterhetssäll-
skapen inedwerka för att antasta lönnkrögare?

20. Anses det lämpligt att nykterhets-säll-
skapen aslöna särskilda hemliga poliser för att
uppsöka och angifwa brott emot rusdsycksla-
garne? (T:hus nykt. sällsk.).

21. Hwilka lärdomar kunna de nykterhets-
wänliga draga af senaste landtdag?

v1. Frägor beröraude matericlt un-
derstod ät nykterhetssaken

22. Anser mötet det ivara stridande emot
nykterhetssällskapens syftemäl att emottaga un-
derstöd af utskänkningsbolagens winstinedel?

(Borgä nykt. sällsk.).

23. Är det rätt och nyttigt att anwända
utskanknmgsbolagens ivinstmedel för att be-
fordra nykterhetsrörelseiiP

(T:hus nykt. sällsk.).
«»24. Htiru kunde ett större materieltunder-
stod · nunnas, gör att lifwa upp nykterhetssa-
ken i wärt lan ?
(K. Werkko).

v11. Andra frågor.

Fö. Huru borde nykterhets-saken betraktas
sran helsowårdetis synpunkt?

26. Hwilka lämpliga uykterhetsdrycker fin-
nas och kunna rekommenderas-?

27. Hiirii borde nykterhetswärdshusrörek
sen rätt anordnas?

28, Ar det fördelaktigt för nykterhet-Ipsw-
skap om deras samlingslokal är förenad med
nykterhetswärdsljus«k

29. Ar iskällardrycker lämpligt till nykter-
hetsdryck eller borde det helt och hcillet för-
klaras hörande till rusdryckeriia?

BO. Anser mötet det ioara önskivärdt att
nykterhetsföreniiigariie i landet wid sina mö-
ten träffa anstalt för tillhandahållande af
postsparmärken till försäljnings

Zl. Wore det skäl att återupptaga arbetet
att insamla statistiska uppgifter om rus-drycker-
nas följdertt (Borgå nykt. sällsk.).

32. Huru bör det absoluta nykterhetslöftet
fattas med afseende ä deltagandet i sådana
fester eller sainqiväni, der rusdrycker formeras-?

(Borgå nykt. sällsk·).

33. Hivad är orsaken dertill, att ibland
wärt folk sinnes jemförelseivis sä fä, somi
ord och handling understöda nykterhet-Barbe-
tarne i deras sioara iverksamhet?

(A. Wuori).

34. Borde man icke i och för de allmänna
nykterhets-mötena framdeles öfwerenskomma
om en sådaii ordning, att resekostnaderna för
fdreningarnes representanter skulle bliswa för
alla lika stora, hwarigenom äfweii aflägsnare
föreningar bleswe i tillfälle att sända ombud
till de allmänna mötena. Om härtill swaras
jakande, hurii kunde en sådaii ordning lämp-
ligast föl-werkligas’t (S. Kanniainen.

5. Hwar skall nykterhetgmöte hällas.)

ätninggstiolati.

Textutredning
Söudageu den 10 Juni1888.
Matt. 28: 1—15·

Jesu uppståndelse

J kap. 27: 51—56 har Matteus ut-
förligare än de andrii ewangelisterna för-
täljt de tilldragelser, som följde omedel-
bart på Jesii död — »historicus störftii
tilldragelse.« Likasoiu Jesu födelse be-
bådats af en underbar stjerna, så sör-
kunnas hans död af utomordentliga hän-
delser i naturens rike-solförmörkelso,
jordbäfning, förlåtens i templet remnande,
grafwarnes öppnande. Lisioets furste,
skapelsens herre, har sannsärdligen upp-
gifwit fin ande, derföre bäfniar jordeii
och bergen brista. Men t. o. m. mot
dessii tecken förhärda sig judarne, ehuru
böfiniiksmannen och makten toid korset
gripas deras mägtigt och bekänna: «Z-ör
ioissli mar denne Gads Sou.«

Josef af Arimatia, ,,en rik nian och
ärlig rådsherre«, sam ickcs samtyckte till
Jesic död och en tid hemligen toarit Jesu
lärjunge«, mar den ende, som egde mod
nog att as Pilatus ntloerla siks tillståiid
att bcgrafma dcu korsfäste Herlen. Här-

wid biträddes han af den bekante Niko-
demus. Josef hade en örtagård i när-
heten af Golgata, och här hade han för
egeii räkning tillredt eu graf, soni roar
uthuggen i ett berg. Denua graf upp-
lät han åt Jesiis och ombesörjde i hast
begrafningeu.- Då judarna icke kilade
hindra det, beställde de i ondskeful afsigt
makt tbid grafwens under föreniändning
att lärjungarne annars kunde stjäla bort
Herrans lekamen och säga folket att han
mar uppstånden. Några qwinnor hade
åsett grasläggningen men icke kommit sig
för att dertoid biträda. Redaii fredags
aftcm köpte de derföte och tillredde wälluk-
tande kryddor och smörjelser i afsigt att
fullända den i hast toidtagna balsame-
ringen af Jesii lekamen. Men sabbaten
gick snart (kl. 6 e. m.) in, och härunder
wille de icke af lydnad förlagen företaga
något slags arbete-. Men då sabbaten
gått till ända, hmilket skedde kl. 6 på
aftonen, looro de genasti werksamhet,
men kunde dock icke gå till graswen förr
äii det blef dager. Derföre heter det,
att i gryningen till första dagen i weckan,
d. ä. söndagen, tredje dagen efter Jesu
död, anträdde de wandringen till Jesli
graf. Förntom Maria Magdaleiia, och
den andra Maria, «Jakob den lilles och
Joses’ moder« hade äsiven Salome, Se-
bedei söners moder, och andra qioinnor,
som från Galileen följt Herren, gjort
sig i ordning att i den tidiga morgon-
stunden bese grafwen och bewisa den
älskade mästaren den sista kärlekstjenst,
som de hoppades ännu stod dem till bilds-
Att en stor sten tillslöt ingången till
graftoen, — hwilkeii ingåtig mar på sidan
af berget och icke såsom på tvåra gras-
lvar ofivanifrån —- det hade qwinnorna
sig bekant sedan fredagsaftoii; men om
judarnes beställning as mäktare woro de
alldeles okunniga· Derföre hafwa qwin-
norna under wägen tväl bekymmer för
stenens nndanskaffande men ingen fruktan
för makten. Det ena hindret såtväl som
det andra har Herreii Gud underbarli-
gen undanröjt före qioinnornas ankomst.
Redaii på afstånd upptäcka de, att stenen
är wältnd undan grastveii, hwaraf Maria
Magdaleiia drager den slutsats, att Herreii
är bortftulen (Joh. 20: 1, 2), och män-
der om; men när de andra qwinnorna,
som fortsätta loandringen, komma fram,
finna de icke ett spår af romerska soldater.
Hurii har detta tillgått? Eli stor jord-
bäfning, hwaraf gudinnorna ingenting
förnnnnnit, och en Herreiis engel, bivil-
kens utseende toar såsom ett ljungeld och
hans klädnad hloit såsoni snö, hafwa
slagit hela wakten till marken utan att
döda eller skada någon, samt drifioit de
af förskräckelse halfdöda roäktarne på flyk-
ten. Herreiis engel, som för dessa o-
trogne såii få fruktausioärd ut, har med
stark arm nudanioältat stenen och satt sig
liksom triumferande derpå. För qwin-
norua hade engeln ett annabntseende ty
af det fruktansivärda märka de intet.
Enligt Luk. Lil: 2 hafioa qwinnorna,
då de finna grafiven öppett, genast gått
dit in, men då de icke der funno Herrens
lekamen, hafwa de intagits af samma
fruktan och bedöfwelse soin Maria Mag-
dalena. J det samma, eller då de i sin
bedröfioelse äro i begrepp att begisiva sig
derifrå11, stå ,,twå män i skinande kläder«
bredwid dem. Häröfwer blisioa de för-
färade och böja sina anleten ned motser-
den, men engelen som märker deras för-
skräckelse, tröstcir och uppmuntrar dem:
Rädens icke ty jag wet, att J söken
Jes11s, deukorsfäste——Hwisö-
keii J den lefwande bland de
döda? Haii är icke här, ty han
är u p p st å n d e n etc. Konnnen och sen
rummet etc. (v. Z, 6). J stället för bed-
nifka ioäktare, som fått uppdrag att jaga
bort Jesil lärjungar från graftoen och
sålunda förskräcka dem, finna qwinuorna
himmelska ioäktare, som trösta dem med
förkutuiclseu, att Jesus lefiver ocls inbjuda
dem att bese grafmon. Hau är uppstån-
den· Swårt är det dem att tro det, ty
de hafwa förgätit porrens ord och löfte
(kap. 12: lit: lii: Ll; 17: 2:3; 26: 32),
lnoillet dock fienderna kommo i håg. Jcke
desto mindre bjuder engeln dem att ge-
nast bära det glada budskap till lärjun-
garne, i första rummet apostlarne (csioin-
uor skola mittna för dcmli och sedan till
andra hans lär-kungar. Mui skola då
de kära mon-norna tro utan att se? Har
da Herrcn genast nppfarit till himlen?
Engetn skyndar att stoara på slitit frågor,

ja, förekommer qwinnornas möjliga spörs-
mål, i det han fortsätter: Och se,« hatt
går före eder till Galileen; der skolan
få se honom— ,,såsoiii hatt har sagt eder«
(Mark. 16: 7; jmfr Matt. 26: 32).
Alltså ett nytt härligt löfte. Den upp-
ståndne har icke sörsivunnit från jorden
utan är på iväg till Galileen; der skola
qivinnorna så se honom. Men ack, till
Galileen war låiig wäg, flera dagars
wandring. Hiirli skulle de kunna uthärda,
tills de kommit dit, så swäswande mellan
hopp och snitten som de arma qwin-
norna nu äro-

eder —- d. ä. lyckliga, saliga ären J!
Med glädje och bäfwau gå ock de honom
till mötes, falla till hans fötter, och till-
bedja honom såsom sin Herre och sin Gud.
Emedan de trodde, singo de se, t. o. m·
förr än han loswat. Han gör nemligeu
icke midre än han lofwat utan snarare
mer. — Hwad engeln förkunnat war sant,
samma trösteord kgmnio från den upp-
ståndnes läppar: Rädens ickei samma
uppdrag gifwer dem äfwen Jesus sjelf:
Gån och kungören det mina bröder-—så
hade han aldrig förr benämt lärjungarne.
Dessa skola mottaga budskapet i första

hand as dessa swaga qivinnor, icke at en
engel, icke af Herren sjelf. Först i Ga-
lileen synes ban milja möta dessa sina
bröder — att de må gå till Galileen; och
der skola de få se mig· Det glada bud-
skapet skulle lända lärjungarne till föröd-
mjukelse och pröfning. De skulle icke
anse sig wara de främste, icke först se
utan tro ordet, framburet af dessa öd-
mjuka, swaga och oansenliga qwinnor.
Så underlig ställer sig den nådefulle
Herren emot sina käraste barn, sina brö-
der i werldeii.
(Efter Söndagsskolewännen.)

Jcke för att komma från grafwen utan
för att hasta till lärjungariie hade qwin-
norna, sannolikt lemnande sina bördor
wid graswen, skyndat tillbaka till staden.
Härunder hade det passerat, som berättas
i Joh. 20: 1—18 om Maria Magdaleiia,
för hwilken Jesus först uppenbarade sig.
Härin wisste de andra qwinnorna ännii
intet. Men den lefivande frälsaren räcker
till för alla som söka honom. Och dessa
qwinnor, som trott ordet om uppstån-
delsen, innan de ännu sett, kommer hatt
till mötes med jubilerande helsning: Hell

Till salu.
« Ut-

nissionshoihamnln,

40 Aloxandersgatan 40:

Beskow, Gr. E., Den svenska missionen i Olai-Afrika. 2
delen. —- 1 m. 75 p.

santalor-ltlissi0nen under ledning af Bäkrosen ooh skrefs-
ku(1- Med portr. —- 1 m. 40 p-

Oasalis, Eugene, lilan Minnon kran Afrika. —- 2 m. 10 p.

Hagor11p, Eiler, D:r, Märkviirdiga exempel af Bo lloliga
Martyrok. — 1 m. 75 p.

Kolmodin, Adolf, Evans-elit makt. Bn missions-bild trå.n
från Australien. — 60 p.
Fkän ,,soluppgängons 1and·«. Japan Forr och nu.

2 m. 0 .

Kinnan, E. J., Dan smygande tionden. Ett ord till ung-
dom, föräldrar ocli uppfostrat-(S. —- 60 p.

Rodhe, B. C., 0m daiins fysiska uppfostran. 1 m. 40 p.

» 0in söndagsskolan — 1 m. 40 p.
0m barnauppfostran i hemmet-

»

1 m. 40 p.

»

valda sånger ur ,,IIemland-stonok«c m. H. arran-
gerade for Guitarr at Joisl Blomqvist. Ett 1 dr 2 a l m. 5 p.
Fullstiindig gnitarrslcola. Lattfattlig, teoretisk ooli
praktisk anvisning att på kort tid lära sig spola guitarr

jemte melodiska öfningssdyoken med aokompagnemang af

Adolf Edgren. —- 3 m; 50 pi « « · .
Pä sångens vingar. N10 andligas sånger vidPiano

af A. s—g. —- 2 m. 80 p.

Andliga sånger, dels komponerade, dels samlade
och utgifna at’ Oscar Ahnfelt Arr. o. harmoniserade för
sopran, alt,. tenor 0011 bas af Alb. Lindström. Ny upplaga.
—- 5 m. 60 .

Hellllnnllstollelz Andliga sånger och psalmer till
Guds församlings djenst arrang. FM sopran, alt-, tenor ocli
bas. —- 9 in. 45 p., inb. 11 m. 25 p. ·

Sabbntslilockall samt Fkidst0ll8k. Andeliga sån-
ger med melodier i notskrifiz, utg. af JoiZl Blomqvist —

. 90 .
7 m Bkldsbasllll011. Andeliga sånger med melodier i
not-skrift satta för sopran, alt, tenor och «bas utg. af B.
J. Ekman. Båda samlingaisiie i ett- band. —- 7 m.

Foriepiano- o. Mädeliadrik

kivet-so-
ikast-ingicks-
· ’ T·ll s k ·n t« all sla s skrin -instru—
l lnaekvlsning l kyska, moritefrfrsidålongi ZianiiiiJs, Eoliteng cittror-,
frans kil- 0011 tyslcld sprid– m. m. Repnrationer utföras omsorgstallt

oeli billigt, äfvenså- stämning at« instru-
monter-.

kon jemto skoliimnon mod-

dolas iikvoil under sommar-
mänadorna af
Maria Gi·n.tsoliol’l’.
21 I(oiistalltinsgutan 21.

Mekanislcn barnstolar mecl bord, un-
viinilbara äfvon som vagnar-. (Det enda
fabrikatet liiirstiiiles.)

l. A. Bask,

Annegatan nco Z.

.chisi1mfcn«s, Husioudsuidsbladels tryckeri, 1888.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finskwecko/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free