Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Egypteti, derifrån de wia Athen Kon-
stantinopel, Bukarest, Wien, Wladikatvkas,
Bakn, Moskwa och Petersbitrg anländt
till Wiborg. Derifråti skulle de för att
lära känna land och folk begifwa sig först
till Kuopio tvia Jmatra och sedan öfwcr
Helsingfors och Äoo till Stockhotcn och
Swerige, hwarefter de öftoer England
ärna återwända till Amerika. J för-
går war det jemnt ett år sedan de lem-
nade sin hemort. (Wibl.)
— Tilljöreständarinna för swen-
ska fruntimmersskolan i Wasa ar
fröken Agusta Krook utnämnd.
—- Nya elswådor. Natten mot i
går nedbrann handl. L i n d st r ö m s
benmjö lsfabrikwidwestraschaus-
feen härstädes, äfwensoni twemie i när-
heten belägna willor, tillhöriga bokbindar
S ö d e r b o r g.
Från Ta m m e r f o r s har inlupit
den sorgliga underrättelsen att den der-
warande stora klädesfgbriken to-
talt nedbrunnit. Ofwer hundra-
de arbetare hafwa genom denna brand för-
lorat sin arbetsförtjenst.
—- Finska träwaror till Afrika.
Ett utländskt skepp lastar i Trångsund
plankor för transport till Kaplandet el-
ler Natal i Afrika, skriftver W. U.
— Finsk prest i Amerika. Isope-
mings finska församling i staden Michi-
gan, Förenta Staterna, har kallat till
sin prest missionspredikanten Tolonen,
sont äfwen har för afsigt att i septem-
ber begiftva sig till församlingen.
— Död i kyrka. Söndagen den 15
juli inträffade i Kuopio domkyrka den
sällsynta händelse, att en qwinna, Gu-
stawa Kekäläinett hastigt dog midt under
pägåetide gudstjenst. Deii aslidna hade,
enl. Samo, just hunnit sätta sig i bän-
ken och böjt ned hufwudet till bön, då
döden öfwerraskade henne. Psalmbokeu
hade hon pressat hårdt i handen.
-
Söudagen predika:
J Rikalaikyrkan: finsk aögmessa kl. 9 pastor
Bengelsdorf; — swen hömessa kl. 12 pa-
ii or Enktvist; — finsk aftonsäng kl.6 pastor
Bergroth.
I Gat-ila kyrkan swensk högmessa kl· 9 pa ftor
Enkwtst« — finsk högmessa kl.12 pator
Zeggelsdorss3 swensk afton äng kl. 6 pa tor
a .
Kollekten wid afton udstjensterna
Finsta missionsfäll apet.
st get-preto- fimr. gudstjestst kc. io.
Wid Gent-gågatan l2: swenfk predikan kl.11
f. m. och 7 e. m-
—
en bok, ,,Kinas andliga tillstånd««, ett
litet häfte. synnerligen egnadt att sprida
kunskap om detta widsträckta rike och att
wäcka en warm åstundan att hjelpa det-
samma. Detta war i början af 1865
och under årets lopp anmälde sig sjutton
medhjelpare. J maj 1866 afseglade han
med sitt sällskap på L a m m e r m ui r,
och Kina-Julgndsmissionen war grundad.
Det- skulle behöfwas en bok i stället
för nagra spalter, för att förtälja denna
missions historia upp till närmarande
tid. Ware det nog sagdt att dess fram-
steg och utweckliug warit i ständigt sti-
gande. Det kinesiska folket är af natu-
ren icke, likasom flere andra folk, lätt
emottagliga för en ny religion; uationelt
och intellektuelt högmod bjuda deremot,
och England har sjelf bidragit att spärra
till Kinas dörrar för Kristi emangelium
genom sitot olycksaliga uppträdande med
afseende a opiumhaudelu. Likwäl har
ewangeliunt wisat sin gamla kraft, och
när en kmes en gång blir en kristen,
så är det på allwar och icke blott till
namnet.
När Latnmermuir anlände, fanns det,
såsom nämnts, i Kina elfwa stora pro-
tojnser, i htvilka ingen ordets förkunnare
nagonsin satt fin sot.· Nit finnes der
284 europeiska- missionärer med deras
hustrur; 66 organiserade kyrkor, 110 ka-
pell och 65 stationer; 12 infödde tvigde
prester och 49 infödde biträdande predi-
kanter; 22 skollärare, 42 kolportörer och
17 bibelqwinnorz 8 skolinternat med 88
elever och 10 dagskolor med 86 elever;
tre shospitaler och 16 räddningshem för
opiumrökare. Komnnmikantcrnas antal
är öfiver 2,000 af hwilka 550 döptes
sista året. Med barnen uppgå de krist-
ua kineserna till öfwer 3,000.
tillfaller
« wändigheten fordrat.
J Allianöhnset (Högbergsg. 22): kl. 11 f. m.
fwensk predikan af J. A Karlberg; —- kl. 7
flere talare. Kl. b finsk predikan.
Gräswikögatan sko 12 predikan kl. 7. e. m-
af E. Petterson.
Bönestuuder med bibelförklaring
hållas:
Mändag i Stadsmissionshyddan kl-
7 på finska: pastor Bergroth.
Tisdag i Gatnla kyrkan kl. 6 på swen-
ska: pastor Hahl.
Dnsdag i N ikolaikyrkan kl. 6på finska-
pastor Hahl.
Fredaä i Stadstnisstonshyddan kl
7 p swenska: pastor Bergroth.
Utlandet.
—- Kristendomsjubileet i Kiem
På den middag, font gass af staden med
anledning af 900:de årsfesteu af kristen-
domens införande i Ryssland, närworo
omkring ettusen personer. Utom talrika
adresser till metropoliten i Kieto från
särskilda stift, städer och samfund har
staden emottagit öfwer hundra lyckönsk-
uingstelegrank, förnämligast frätt de sla-
wifka länderna, men ännu äro icke alla
telegram kända-
Festligheteriia afslötos med en lustfärd
på Dnjepr under ftor illumination af
hela staden och de närbelägna bergen.
Flodeu roar uppfyld af ångare med en
talrik publik, hwilka glänste af tusende,
mångfärgade eldar. Högt öfwer staden
strålade från högsta bergstoppen ett ko-
lossalt eldkors. Deii helige Wladimirs
monument, likasom bergens toppar och
utsprång mora rikt och praktfullt illu-
minerade. Ofwerallt ljöd musik och fång:
den ena storslagna hymnen stämdes upp
efter den andra. En mängd dop, bl. a.
af czeker, till den ortodoxa läran hafwa
förekommit under jubileet.
— Om författarinnan Ernst Ahl-
grens död skrifwer en Köpenhamukor-
respondent till Stockholms Dagblad att
den otwifwelaktigt war sjelfförwållad.
På lördagsqwällen, den 14 juli. hade
fru Benedictsou, font bodde på Leopolds
hotell, sotn wanligtafskedat uppasserskan.
Under natten förspordes intet buller,
ehuru folk fanns uppe till mellan 2 och
«3. På söndags middag, då intet ljud
hördes frän fru B:s rum, öppnade man
dörren och fann henne liggande på mat-
tan framför sängen i blotta linnet, kramp-
aktigt förwriden och badande i lefradt
blod· En rakknif hade fallit ur högra
handen, den wenstra roar krampaktigt ut-
sträckt. Halfens pulsåder war afskuren.
Wid sängen stod ett uedbrändt ljus.
Dessa siffror kunna synas små, när
man jemsör dem med den ofantliga ko-
lossens hela befolkning, men de äro dock
af onämnbar wigt för Kinas framtid.
Ett arbete, sådant som detta, går lång-
samt; många år förgå, innan någon frukt
alls märkes, men när frukter en gång
börja komma, fördubblas de snart. De
tretusen skola snart tvara 30,000. Med
outtröttlig ismer har mr Taylor omsat-
tat sitt arbete och delat sin tid emellan
Kina och hemlandet, allt efter som nöd-
Missionen är bygd
uteslutande på tro, och tron har icke
fwikit. Defs inkomster, som de första
åren stego till omkring 5,000 pund
(125,000 mk.) uppgingo senaste år till
33,000 pund (825,000 mk.). Missio-
neu är bekännelselös och allmän; med-
lemmar af olika kyrkliga riktningar äro
wälkomna till dess leder, så framt de
annars äro lämpliga.
Hwad det en gäng skall bliftva af Kina-
Jnlandsmissionen, är swärt för cn men-
niska att förutse. Det synes som om
Kina skulle haftva kommit till aftonen
af någon stor tilldragelse, som kommer
att sammanföra det med de ledande na-
tionerna i den westra hemisferen. Men
hwilken faktor i menskligheteus ntweckling
det än kan blifwa, är det säkert att det
arbete, sont Kina-Julandsmissionen ut-
fört inom dess widsträckta område, ihög
grad bidragit till att nedbryta dess hit-
ills tillslutna murar. Men denna missions
största ära är dock att haftva beredt
den wäg, på hwilken folket från Siuim
(Es. 49, 11, 12) stort samlas titt Åter-
lösarens hjord.
Doktor Philipseu, som tillkallades, kon-
staterade, att döden inträdt genom för-
blödning och stelkramp. Tydligcit hade
fru V. i sängen tillfogat sig såret thal-
sen, och då sedan stelkrampen gripit henne,
hade hoit wridit sig ned på golftoet.
D:r G. Brandes och författaren A.
Lundegård, till hwilka ett försegladt bref
fanns på skrifbordet, eftersändes· J ett
annat bres redogöres klart för, huru hen-
nes reskasfa, 1,340 kr., skall omvän-
das, och medel amoisas till begrafnings-
kostnader.
Il- DI·
sk
Victoria Beuedictsfou, skrifloer St.
Dagblad, föddes den 6 mars 1850 på
Domme gård i Alstads socken inom
Malmöhus län. Fadreu war vice audi-
tören Thure Bruzelius, en medlem af
den inom Lunds stift framstående prest-
slägten Bruzeliits samt egare af nyss-
nämnda egendom, modren war Helena
Sofia Finörus, dotter af fältkamreraren
Abraham Jsak Jims-rus Hoit war sina
föräldrars fjerde och yngsta barn samt
bibringades i hemmet af sitt moder, ett
i hög grad begåftoadt och bildadt frun-
timmer, en wårdaduppfostrau. Wid 21
års ålder ingick hoii den 22 september
1871 äktenskap med d. w. postmästaren
i Hörbtj Christiait Benedictsson J
detta äktenskap, hennes makes andra,
föddes ett barn.
Först ester moget betänkande och efter
en långwarig sjukdom (höftfjuka), som
wisserligen förbättrades, men nödgade
henne att för fina återstående dagar be-
gagna kryckor, beslöt fru Benedictsson
att för allmänheten framträda säfoni för-
fattarinna. Hon debuterade med några
små notoeller i Ny Jllustrerad tidning
under pseudonymen Ernst Ahlgren, som
hon allt sedan bibehållit. Hennes för-
sta bok, notvellsamlingeu ,,F rån S k ån e«,
utom 1884, romanen »Peugar« 1885,
skådespelet ,,Final««, som hon fkref till-
sammans med Axel Lundegård, samma
år, romanen »Fru Marianne-« 1887
och nowellsamlingen »Folklif och
småberättelser« samma år. Dess-
utom har hon skrifwit twå teaterstyckeu:
»J telefon«, giftoet mer än 50 gånger
på Dramatiska teatern härstäder, och den
ännu icke uppförda ,,Romeos Julia«,
äfwensom ett lustspel i tre akter, ,,Teo-
rier«, likaledes ännu ej uppfördt, sacnt
meller, införda i Swensk kalender, m.fl.
publikationer. Af Swenska akademien
utmärktes hon näftlidet år med ett be-
lopp af det utaf riksdagen till under-
stöd för wittra författare sedan flere är
ann-isade årsanslag.
— Till werldskonfercttsen i Stock-
holnt den 14—20 augusti af trist-
liga föreningen för unge män hade
den 23 juli anmält sig fråti England
127 deltagare, från Amerika 77, Tysk-
land 29, Danmark 29, Norge 15, Schtoeitz
8, Frankrike Z, Ryssland 6 thittills ej
någon från Finlattd), Nederländerna 4,
Jtaliett 2, Belgien 2 och Spanien 1,
från Canada och Australien 6. Blatid
tyska namn finner man bl. a. grefwe
von Bernftorff, publicisten baron von
Oertzeu, bankiren Löfcher från Berlitt
och pastor Krmnmacher fråtc Elberfeld.
Blaitd engelsmännen märkes George
Williams, en bankir, som år 1884
grundlade dessa föreningar, lord Kitt-
naird, rev. Hoskitis från London m. fl.
Konuug Oscar, htoilken under fin
wistelse i London östvermar iuwigniugeu
af dertvaraiide kristliga förenings nya
gymnastikfal och tog närmare kännedom
om hela denna organisation, lär komma
att inbjuda deltagarne i konferensen till
Drottningholm, förmodligen lördagen den
18 augusti.
Det är meningen, att samtliga anord-
ningar för konferensen skola bära en sär-
skild swensk prägel-
Eu wigtig missiousgren.
Följande, med afseende åden tillta-
gande emigrationen till Amerika, äfter
hos oss behjertanswärda upprop ingå i
swenska tidningar.
Alla känna att årligen fråu tvårt land
uttoandra många tusen stoenskar till Ame-
rika. Största delen af dem landstiger i
New-York. Och htoad blir det af dem?
Många hafioa ju anfiirtoaudter och wän-
ner eller bekanta, som hjelpa dem till rätta.
Men många stå toid landstigningen iden
f. k. Castle Gardcu mycket rådlösa, obe-
kanta fom de äro med språket och det
främmande landets förhållanden. Här
font annorstädes lurar fienden på dem
för att draga dem in i sina snaror och
förderfioa dem både andligen och lekam-
ligen. Meu hit har också den kristna
kärlekens wändt sina blickar, och f. u. är
det icke få ringa tnissiouswerkfa1uhet, som
bedrifwes för att hjelpa och råda emi-
granter, som landstiga i Caftlc Garden.
Om en sådan werksamhet anhåller jag
att här få säga några ord. Tett på-
kallar hela tvårt intresse.
Sedan den swenska frisörsamliugen
Vetesda blifwit stiftad iiikcui-York1879,
började snart derefter tanken rigias på
Castle Gardenmissionen. Eti broder C.
W. Holm kallades till missionär derstä-
des 1880. Han såg iCastle Gat-den
den nöd, för hivilken många af toårt
lands folk tooro utsatta, synnerligen
qwinnor, som — ofta med en barnaskara
omkring sig —- wäntade, att deras föriit
till Amerika öfwerflyttade män skulle
komma dem till mötes eller sända dem
biljett eller penningar för att kunna wi-
dare fortsättii resan, och som sålunda
stundom fingo tillbringa flere dagar i
Castle Garden utan både mat och pen-
ningar. Hati kom då att inse nöd-
tvändigheteii af ett hem att
taga emigranterna till, der de ej allenast
kunde få höra ewaugelium utan äfioen
erhålla någon lekamlig hjelp. Saken
framlades för Betcsdaförsamliugeu, och
hon upptog den tanken såsom ifrån her-
ren. Ett allmänt möte utlystes, hivari
de kristna tvännerua deltogo, och dctblef
beflutadt, att ett emigranthem skulle upp-
rättas. Broder A. S. Otterste11, seder-
mera hemmets föreståndare, utsågs att
resa och samla medel. Han mottogs med
tvärme blaud en stor del af tväuuerna i
landet, och fram på ioåreu 1881 hade
han redati öfwer 1,000 dollars sänklode-
J augusti samma år öppnades hem-
met och har allt sedan dess fprtgått. De
tre första åreit war intresset lifligt och
bidragen temligen rika, men derefter bör-
jade det afsmalna. Ottersten, som toar
en- mycket uppoffraude och särdeles lämp-
lig person för hemmet, dog i febr.1884.
Hans efterträdare hafwa ock gjort sitt
bästa, fastän de haft att kämpa med
mycket stora stoårighetcr, hufioudsakligen
beroende på penningebrist. Så har hem-
met allt hittills kämpat sig igenom. Her-
ren har hållit sin hand deröftver.
Wid 1887 års slut wifade räkenska-
perna en brist på ett par tusen krattor-
Man må ej undra, att de, som haft
hemmet om hand, under sådana förhål-
landen ioarit oroliga samt ofta album-li-
gen fatt i fråga att upplösa hemmet·
Att detta dock skulle toara en mycket stor
olycka, torde framgå deraf, att huru an-
språkslös hemmets tuerkfamhet än marit,
så hafwa dess utgifter dock under åreti
1886 och 1887 i medeltal uppgått till
6,083 dollars (omk. 24,000 kr.)-l)waraf
1,193 dollars (omkr. 4,700 kr.) måst
insamlas genom friivilliga gåfmor. Ju-
till 1887 års slut hafwa 21.·T)01 mål-
tider mat och8,773 logis lemnats fritt utan
betalning till fattiga och rådlösa skandi-
uatviska emigranter.
Skall detta hem få upphöra?
Omöjligti Alldeles omöjligt! Ten
kristliga kärleken får ej lemua de råd-
lösa emigranterna utan all hjelp ioid de-
ras landstigning i New-York.
Det säger sig nu sjelft, att deuua mis-
sion närmast åligger skandinawcrna i
Amerika. Dc hafma ock beslutit att åt-
minstone tills widarc uppehålla henuuct.
Men klart är ock, att ioi här i Swerigc
måste känna oss pligtigc att medmerka.
Wi sända fjömausmissiouärer till främ-
mande hamnar för att der taga toara
på wåra sjömän, och deri känna toi oss
uppfylla en pligt. Hittorfin skulle det
då icke ock wara en pligt att låtit toårii
emigrerande landsmän känna, att mii
kärlek sträcka ut toiir hand ända till
New-York, för att der taga emot dem,
sedait wi här winkat till afsked? Bröder
— ett — handtag är Emigrautheuuuetl
Dcuua sak har redan länge legat på
mitt hjerta, ach jqu hade melat längese-
dan skriftoa derom. Mcu jag har spa-
rat till nu, då sommarmötena börja öf-
wer allt i toårt land. Wid dessii möten
kan det ju tvara lämpligt att göra in-
samlingar för ändamålet. Bröder, glöm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
