Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hwilken af dessa twänne partier, hivilka
wäl båda göra anspråk på att wara
.lutherska«, handlar wäl i öfwerensstäm-
melfe med Luthers ord och exempel?
Låtocn oss fe! J D’aubigues »D et
sextonde århundradets Re-
formationshiftoria« 10 boken
sidan 171 läsa wi: Men på samma gång
asrådde Luther, hwilken unnade andra
den frihet, som han begärde för sig sjelf,
kurfursten från alla tvåldsamma åtgärder.
,,Låt dem frimodigt och friskt predika
hwad de kunna, och niot hwem de wilja,
ty Guds ord måste ständigt ligga i fält
och kämpa. Är deras ande den rätta så
skall han icke frukta oss, utan blifwa be-
ftåndande. Är tvår åter af rätta slaget,
så skall han ej heller frukta dem.
Man må låtit andarna fritt drabba
tillsammans. Blifwa några förförda,
nå wäl! få går det till i krig: der en
strid och slagtning hälles, der måste
några stupa och blifwa fårade, men den
som redligen fäktar skall krönas. Men
om si) någon toill slä till med
knytnäfwen skall Ers Nåd taga
uti saken och genast lands-
förwisa honom«.
E—ll.
Elfte werldskonferenseu
af kristliga föreningar för unge män. M-)
lv-
Den sista» egentliga mötesdageii war
nu inne· Afiveii denna morgon hölls
ett kort bönemöte, hwari bl. andra fri-
herre Barnekow, biskop v. Schöele och
flere utländingar deltogo. Derefter wid-
tog under professor B a r d e s ordföran-
deskap diskussionen öfwer ämnet:
,,Gruiidande och organisering
af kristliga föreningar för
unge män. Olika typer affö-
r en i n g a r«.
Till en början hölls ett föredrag öf-
wer ämnet af mr R. Morse från
New-York, hmilken omtalade, huru före-
UlUgarne i Amerika tillkommit och ut-
wecklats.
De amerikanska föreningarne grunda-
des bland unge män tillhörande han-
d el s kl a s f e u. Ester hand har werk-
saniheteu wunnit utbredning äfwen bland
Ullgc män ioid universiteten och
seminarierna, der den är till stor wäl-
slgllelse. Men icke blott bland de mera
,,bildade« unge männen har denna werk-
samhct bedrifivitsz äfwen bland den kropps-
arbetande befolkningen, särskildt- wid
j e r n tv ä g a r n e, hafiva många såda-
na föreningar bildats, ja t. o. in. bland
unge män af afrikansk och indiansk här-
komst.
Detta med afseende på Amerika. An-
gående förhållandena i Danmark ketting-
de pastor Poulsen åtskilliga medde-
landen. Hari talade äfwen bl. a. om
de förutsättningar, som böra förefinnas
för bildandet cf föreningar: att de kunna
ställas i förbindelse med en iverklig lef-
tvande församling, att medlemmarne s felf-
tva hafiva en lefwande tro, att den will
ställa sig på den rätta grunden: Gads
ord.
Till sist lemnade mr W alker nå-
gra upplysningar om ställningen i Au-
stralien. Llfiveii i dessa aflägsna bygder
har denna wigtiga sak wunnit så stor
framgång. att icke mindre än 15 före-
ningar der finnas med inalles sju tusen
medlemmar. Bland sjömän och utman-
drare hafioa de ett rikt arbetsfält. Ta-
laren slutade med en erinran derom, att
tvi kristna lika litet behöfioa skännnas
för tvår f ana, mårt korsbaner, som
sivenskarne blygas för sin fana, hwilkeit
nu sivajar här öfiverallt.—
Herr V. Rothkirch önskade, att alla
klasser skulle förenas, få wäl bildade
som obildade; detta skulle ntöfiva en god
och helsosam merkan.
Profesfor G l a d st o n e — slägt med
den berömde statsmannen — sivarade
härpå, att detta wisserligeu i princip
Si) Kursiweringen ai insändaren-
ä’k) Ester Sanningswittnet.
kunde wara rätt, men dock swårligen kun-
de realiseras. Hmar och en bör werka
med den gåfwa han fått i sin krets-
När prof. Gladstoue slutat, påmintes
de närtvarande derom, att prof. Glad-
stoue samt mr Williams och prof. Barde
woro de enda af konferensens medlemmar.
hwilka deltagit i den första grundläg-
gande iverldskonferensen i Paris år 1855.
Detta framkallade ett allmänt jubel från
församlingen, en stormande helsning af
handklappningar. Alla reste sig och sjön-
go en engelsk sång: (,,Blesed be the tje,
that binds oar heat-ta in chrisiau lovet-)
(Wälsignat tvare det band, som förenar
tvåra hjertan i kristlig kärlek).
q- It-
Il-
Ntt widtog omedelbart den från före-
gående dag uppskjutna diskussionen om
kyskheten, denna för de unga så
wigtiga fråga. Ty wäl är hufwndmå-
let att tvinna dem för Gud, för himme-
len; men af icke mindre wigt är ock, att
de hinder undanrödjas som ställa sig
i tvägen för tron. Och bland dessa är
osedligheten, okyskheten ett af de allra
största. Ofta nog kan också det första
steget på denna tväg helt enkelt bero på
okunnighet om den fara, som der
hotar; man har aldrig ware sig af för-
äldrar eller andra äldre personer blifwit
warnad derför. Och har man blott ta-
git ett steg i den onda riktningen — o,
då möter här den ena frestelsen efter
den andra. Här måste derför- göras allt
hwad göras kan. Man måste framkalla
och stärka den opinionen, att orenheten
är något för menniskan redan s ås o ni
mennif ka owärdigt — för att icke
tala om den som i och med omwändelsen
wändt sig bort från allt hivad synd och
orenhet heter-
kärlek skilja ifrån sig den som kan ivara
besmittad af denna last. Det gäller att
hålla fast, att sedlig renhet är en mö j-
lighet — i motsats till den wanwet- »
tiga riktning, som nu för tiden — då -
snart sagdt allt ioändes upp och ned —
gör sig gällande och som förklarar åter-
hållsamhet tvara en omöjlighet. Detgäl-
ler att i kärleken söka upprätta dem som
fallit i denna synd under ifrig bön om
wishet från höjden;«ty om någonsin
är just här den rätta wisheten af nöden.
Geiit emot dålig literatur och dålig»konst
måste man ock uppträda med kraft. Andt-
ligen måste man lägga föräldrar och
målsmän på hjertat den heliga pligt de
i detta afseende hafioa till sina barn.
dit sl-
s
Härefter behandlades det -utlåtande,
som afgifioits af det utskott, hioilket fått
i uppdrag att pröfwa tv erld s k om i-
täns berättelse.
Med antagande af idetta utskottfram-
stälda förslag betygade konferensen sin
hjertliga tackhamhet, särskildt till pastor
Gustawe Tophel (ordförande i
werldskomitön) och mousienr Fermaud
(generalsekreterare i summa komit6).
Konferenseii uttryckte derjemte sin glädje
öfwer mr W i s h a rd s plan att arbeta
bland unge män ihednaländerna och upp-
manade alla kristna bröder att med kär-
lek»och intresse följa honom idetta hans
tvigtiga arbete.
Derjemte erhöll werldskomitån bemyn-
digande att särskildt understödja arbeteti
Spanien, Belgien och Frankrike-
Först efter kl. 10 e. m. åtskildes kon-
ferensmedlemmarne.
sk Is-
H-
Wid Gustaf ll Adolfs graf.
Uti det föredrag, som pastor Krum-
macher höll första mötesdagen tala-
de han på ett gripande sätt om
Stoerges store hjeltekonung Gustaf
Adolf. Att han då uttalade en känsla,
soni genomträngde ej blott honom, sjelf,
utan äfwen alla andra närtvarande
derpå lemnade dessa ett otwetydigt be-
wis, då de på lördagsaftoiieti gemensamt
nedlade en minneskrans på Gustaf II
Adolfs graf i Riddarholmskyrkaii.
Strax efter kl. 6 samlades de tyska
konferensdeltagariie i tyska kyrkan, hivar-
ifrån de i procession aftågade till Rid-
darholmskyrkan.
Sedan alla smulats uti Gustawianfka
Det gäller att i helig»
grafkoret, framträdde pastor Kaiser,
kyrkoherde wid tyska församlingen i Stock-
holm och yttrade:
,,Mina wännerl Wi hafwa icke we-
lat underlåta att komma hit för att hylla
minnet af den konung. som härslumrar.
Han har mer än någon annan gagnat
·menskligheten och den rena ewangeliska
läran. Han lefde, stred och dog för den.
Wördnad åt hans minne«l
Nu steg grefwe v· Bernstorff fram och
lade tvid sarkofagens fot en stor. fyn-
nerligen toacker krans af strålpalmer,
liljor och hwita rosor, prydd med siden-
band i swenska och tyska färgerna. På det
blå bandet war i guld prentadt: ,,Jch
habe einen guten Kampf ge-
käm pft« (Jag har kämpat en god
kamp). På detswarta bandet lästes:
,,Dem Königlichen Helden,
dem siegersreichen Verthei-
diger does ewangelischenGlau-
b en s«« (At den konungslige hjelten« den
ewangeliska trons segerrike förswarare).
Samtliga närwarande uppstämde der-
tvid Luthers psalm: ,,Kristus ist mein
LebeM (Kristtis är mitt lif) och «Jeru-
salem, du hoch gebaute Stadt«! (Jeru-
salem, dn högt bygda stad!)
Till sist sjöngs den lutherska seger-
psalmem «E:in’ feste Burg ist un-
s e r G o t t«
wäldig borg).
Söudageu.
Ester alla föredrag och diskussioner
under den gångna weckan kom nu den
sköna sabbatsdagen. På f. m· bewistade
konferensmedlemmarne den offentliga
gudstjensten i olika kyrkor-.
J engelska kyrkan — der ett stort
antal engelsk-talande konferensdeltagare
infunnit sig — predikade pastor Edwin
H oskyns —- det war han som under
mötet hållit det kraftiga föredraget om
»tro och otro« — öfiver Rom. 15: IS:
,,Alla Kristi församlingar
helsa eder«.
J ty ska kyrkan predikade pastor
Kaiser öfwer dagens text, derwid han
ämne walt: ,,Mycket folk omkring Jesus«,
med särskildt afseende fäst just på den
nu från skilda trakter församlade konfe-
rensen.
Afwen i fr a n s k a kyrkan hölls guds-
tjenst. Der talade professor Barde och
pastor Tophel. —-
J Blasieholmskyrkaii hölls
bibelförklaring kl. V, 2 af tur Robert
Orr från Amerika, hivarefter mr Ken-
nedy höll ett föredrag. Samtidigt der-
med ivar af organisten i Blasieholms-
kyrkan, herr Lindströtii, i tyska kyrkan
en orgelkonsert anordnad, till hwilken
mötesdeltagarne woro inbjudna.
J Betelkapellet talade pastor An-
derss on från Liwerpool, i Ebenezer-
kapellet ttoå amerikaner, med öfwerste
Broadtj såsoiii tolk; i St. Pauls-kyrkan
rev. My ers fråii New-York samt i
Immanuels-kyrkan rev. R e e d från Ame-
rika och –i kyrkan wid Floragataii mr
Will i a m s från London.
Som matt ser hade snart sagdt öfwer
allt främlingar blifivit ombedda att tala-
På e. ni. höllos i Vlasieholniskyrkan
åter några offentliga föredrag, hivarefter
en del af konsferensdeltagarene, gingo till
franska kyrkan, der hr Francisco Al-
b ricius meddelade en berättelse bl.
a. om de stora swårigheter, med hwilka
kristendomen i Spanien har att kämpa.
Han skildrade det förskräckliga mörker,
den tvidskepelse och okunnighet, som rå-
der i hans hemland, och huru en renare
kristendom söker kämpa sig fram der-
Och de swårigheter en werklig kristen der
har att utstå äro icke obekanta för Al-
bricias sjelf· För närtvarande är han
indragen i fyra rättegångar, och wid
hemkomsten till Spanieii har hau att
wänta fängelse pch böter.
Afslutuiugen
Måndagsmorgon klockan niotvnro åter
deltagarne församlade i Blasieholmskt)r-
kan, der, efter det den sista morgonan-
dakten och det sista bönemötet hållits
afslutningstalen widtogo.
Till en början tackade biskop Scheele
de utländska gästerna för att de kommit
om än wägeti för mången af dem war
lång, för endrägt och broderlighet under
mötet, och för den starka wäckelse till
det goda som Swerge erhållit,derigenom
(Wår Gud. är oss en
att dess hufmndstad blifwit uttvald till
mötesplats, samt hoppades att denna
wäckelse skulle leda till en modig och
framgångsrik kamp för kristendom och
sedlighet i hans fädernesland-
Derefter framträdde den ena efter den
andra och tackade för den gästwänlighet
de åtnjutit och för det broderliga hand-
tag som kommit föreningarne till del
ifrån Smerge. Pastor K r u m m ach er
talade om de redan i salig frid hädangångna
bröder. hwilka tvarit med wid föregående
konferenser samt önskade att äfwen de
nu församlade en gång måtte i frid få
skiljas hädan och mötas i det öfre Je-
rusalem. —- Pastor H e n ri B a ch från
Lyon slutade sitt tal, som hölls på fran-
ska, med följande ord, yttrade på swenska.
,,Hafwen tack, swenske bröder för det mot-
«tagande ni gifwit oss. Nu skiljas tvi ifrån
eder; men wi skola med glädje förtälja
tvåra bröder i främmande länder, att
här uppe i Norden finnes ett land, der
man kämpar mot det onda och der man
äfwen i Jesu namn winner feger«. —
Herr Albricias uttryckte sin tack-
samhet för den kärlek, som särskildtwisats
hans spanska bröder. Wäl har arbetet
för.etvangelii spridning der sina stora
swårigheter; men en mäktig kraft låge
dock uti att meta sig mara buren af den
broderliga kärleken och förbönen.
General R a p p e uppläste till slut
några hjertliga asskedsord från professor
Rudin, hwilken war förhindrad att när-
wara, hwarefter den högtidliga afskeds-
stunden afslöts med bön af biskop Schåele
och uttalandet af wälsignelsen. Till sist
reste sig församlingen och afsjöng psal-
men: ,,Ära ske Fadren och hans Son«!
sic -i-
«-
Och så tvar konferensen afslutad. Men
som ett intressant tillägg till det hela
kom nu en frukost på Drottningholm,—
till hwilkeit kattungen inbjudit samtliga
utländska och äfwen flere swenska leda-
möter — inalles omkring 500 personer
—- och ivid hmilken kronprinsen iH.
M:s fråntoaro fungerade som wärd. Ut-
rymmet förbjuder oss dock att införa några
närmare skildringar om denna, detta så
mycket mera som sådana redan ingått i
de flesta af tvåra större tidningar.
Wi wilja blott till sist uttala den för-
hoppning, att den wäckelse tills kamp
mot det onda, som denna konferens
ottvifwelaktigt kommer att werka i Smerge,
äfweii måtte sträcka sina dyningar till
tvårt land och att äfwen Finlands ung-
dom inom kort skall sammanslnta sig för
att gemensamt stärka och stödja hwar-
andra i striden mot de frestelser.· som
öfwerallt möta, i synnerhet den manliga
ungdomen på dess wäg. Dessa frestel-
ser äro hwarken få eller lätta att öfwer-
tvinna; derföre är det så mycket wigtis
gare att anlita all den hjelp man kan
af likasinnade meningstvänuer och kam-
rater. Finland eger ännu ingen öfwer-
hetligt sanktionerad ynglingaförening och
har derföre icke heller kunnat wara re-
presenteradt å konferensen i Stockholm;
men på ett par orter hafwa dock några
allwarligt sinnade ynglingar sammanslu-
tit sig till enskilda föreningar. Måtte
deras exempel mana till en allmännare
efterföljd och till en fastare sammanslut-
ning i den alltvarliga kamp, tvi alla,
som bebo denna jord, hafwa att utkämpa
— kampen mot de onda begäran iwårt
eget inre!
Nyheter för dagen.
Hemlaudet.
—- Ccllsurcu utströk senaste torsdag
från wårt uttalade öfwer friherre Bruicn
ett stycke, som framhöll olikheten mellan
de principer, som leda den nuwarande
ryska regeringeti, mot de, som gjorde sig
gällande under Alexander Il. Detta
stycke borttogs utan widare å tryckeriet
och tidningen utsändes utan tvär wetskap
i detta stympade skick. För den lucka.
som derigenom uppstått i sammanhanget
bedja ivi om ett wälwilligt öfwerseende.
—- Profesfor Julius Krohns be-
grufniup försiggick, sistlidne fredags kl.
5 e. m. å gamla begrafningsplatsen här-
städes. Under hållande regn sägas re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
