Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pred. Nyreen. Med affeende på
Kristi lidande wittnar Ef. 53, att han
ba r wåra synder« och 1 Petri 2: «han
sjelf bar på sitt kropp tvåra synder upp
på trädet««. Martyrerna haftva också li-
dit och burit, men Kristi lidande tvar
någonting mycket mer, ätt martyrernes.
Pred. P e t t e rfo n. Wi förstå tvis-
ferligen endels, men wi kuttna och be-
höfwa winna större klarhet. th hivad
tvi dunkelt förstå, beröra tvi ogerna.
Men att kringgå en fråga, fådatt som
den föreliggande, är ett stor skada, fyn-
nerligen, då det beter i Ebreerbrefwet,
att frågan ont Kristi öfwerfteprefterliga
tverk förer till fullkomligheten. Der står
det ock, att »ett bättre hopp wardt in-
sördt (genom Jeftts), genuin hwilket tvi
nalkas Gud«. Jsraeliten stod der
som syndare. Gud tvar helig; —- huru
kunna tvänta något af Gud, om ej fyn-
den förft aslägsnades. « Offret framfördes.
Offerdjuret måste toara felfritt, ett rent
djur, och en helgad person skulle offra
det. Genom« öfwerstepreftens bemedling
nalkades han Gud och på denna tväg
wardt hans fyttd förlåten. —- Werkttin-
garna af Kristi död sträcka sig bortåt och
framåt. — «J hastven kommit nära
genom Jesu blod-st Gettom blodet·haf-
tva tvi ingång i det allra heligaste, ty
Jesus har inwigt en ny och leftvande
wäg genom sitt kött. Jesus dog den le-
kamliga döden. döden är syndens straff,
wårt syndaftraff, och alltså har Kristus
burit tvår straff, mett ingalunda för egna
synder. På förklaringsberget hade han
kunnat antaga utwägen, att ingå i här-
ligheten. men han walde lidandets och
dödens tväg för tvår skull. — Mait kutt-
de säga, att Gud är underlaget för tvår
frälsningsgrund, men gruttden är Kristus.
Pred. Bo ij e. Krifttts sjelf, såsom
offerpreften och Sammet, bör framhållas,
först då har talet otn blodet sitt kraft-
Kristi kors tväcker fyndatttedtvetandet och
nådemedtvetaudet. Tilltväxtett i nåden
kräfwer också ett djupare ingående i Kristi
offer-
Pred. Karlberg. Wårt ämne är
få rikt, att det skulle kräfwa dagar. —
,Jngångett i det heligaste har tvarit och
är en dunkel fråga. Man har dermed
tänkt sig, att Gud skulle försonas· Meu
förfoningstverketaffer menniskorna. —
Huru Kristus bar tvåra synder, kutttta
tvi bäst inse af sammanhanget i 1 Petri
2. Der framhålles Kristus för de tro-
ende fåsottt föredömet i lidandet. De
förmanas att omgjorda sig med Kristi
finne och icke-hämnas sig sjelfma. Ty
då han blef smädad, smädade han icke
igen, när han led, hotade hatt icke, utatt
öftverlentnade det till honom, sottt rätt
dömer. J detta sammanhang säges det,
att han i fin kropp ba r tvåra synder,
ja tnera — han led ända in i korsets
död, bar tvära synder u p p p å trä-
det. Der bad han för öftverträda-
rene, att Gnd wille förlåta dem de oför-
rätter hatt led af dem. Så framstod
hatt fottt öfwerftepreft; så framträdde han
genom sitt död på korset med sitt blod
inför Gud, för att tvifa det för oss. —
Kristus öftvertvann fynden, derföre be-
höfde han ej lida dödett såsom syndens
straff. Han öfwertvantt äftvett döden,
hwilken han af Guds nåd smakade för
tvår skull. Ntt kan han derföre frälsa
och lösa oss från fyttden och döden. —-
Låt oss i tvår predikan franthålla sådana
fakta. betyga hivad Krifttts tv orkar-
— Den fyndasörlåtelfe, sotn är grundad
i syndens borttagande, är fann. .
Pred. B raxött. Man har wanli-
geu . tillämpat Rom. Z: 25, 26 så, att
med »de synder, som förut blifwit be-
gångtta under Guds tålamod« förståtts-.
gamla testamentets synder, eller ritenut-
fkors synder före Kristi död. Det synes
dock ej nödigt att fatta stället så. Htvarje
frälst själ tvet af ett förr och ett n u,
en tid af fyndalif under Guds tålamod,
före onttvändelsett till Gud genom uådett
i Kristus-, och en tid, font följde på otu-
wändelsen. »Deu tid fotn nu är«, har
alltså affeende på dem, fotn bliftvit be-
nådade i Jesus i motsatts till dent, fotn
i sitt blindhet och obotfärdighet förakta
Gads tålfanthets och långmodighets rike-
domar. De förra kunna säga: ,,Då tvi
nu hafwa blifwit rättfärdiggjorda af
tron. hastva tvi frid med Gud« o. f. w-
(Rom. ö: 1) och åter: ,,Så är nu in-
gen fördömelse för dem som äro i Kri-
stus Jesu «, (Rom. 8: 1). Gttd har
framställt Jeftts till en nåd a stol
genom tron i hatts blod aftwå
stora skäl: 1:nto för att bjuda de ogud-
aktiga förlåtelse för och frälsning frått
deras synder; 2:do för att bewara de
frälsta och rättfärdiggjorda uti ttåden och
rättfärdighetett.
Diskusfiottett måste nit as brist på tid
afslutas· Dock ännu engång höjde tvi
tvåra röster för att igentenfatn hött tacka
Gad och wår Herres Jesu Kristi Fader
för all tvälsignelse tvi rönt under hela
mötet och särskildt under tvårt sista dis-
kussions-samtal, satttt för den stora föruto-
ttett, att wi fått lära känna Gttd och den han
sände, Jesus.
Må dylika tvederqtvickelfe stunder ättnn
skänkas oss genom Gttds ttåd hädattåften
Nyheter för. dagen.
Hemlandet.
— Till chef för jordbrukserpcdi-
tioncn efter senator Norrmsu torde ge-
tteral G. v o tt A lfth a n tvara utsedd.
—- Ministerttatssektreterareentbe-
tet. Till mitti"’terstatsfekreterareadjoiut
skall, enligt ett tvidt utspridt rykte, gu-
vernören C. Tudeer wara å högsta ort
utsedd. Guverttören Tudeer har icke
gjort sin batta i Finland och torde iliki
het med den föreslagna ministerftatsfekre-
teraren wara ganska obekant med de fitt-
fka förhållandena.
—- Untvcrfttetet. Till professor i
grekiska literatttrett skall docenten d:r Jtvar
Heikel tvara på högsta ort utnämd.
— Till fattigwåtdsinfpektör har
förordnats civilingeniör G. A. Helsingi-
us, för hwilkett jämtväl instruktion fast-
stälts, hwarjäntte kungörelse utfärdats
angående tjänstens inrättande på 5 år
från d. 1 januari 1889.
— Pätänkta nya pastorat. JAM-
mela hölls i går för ett tvecka fedatt
kyrkostäntma angående Jokkis och Bert-
tula kapells affkiljande till egna pasto-
rat. Ont Berttula kapells afskiljande
enades matt, men Jokkis kapells anfö-
kan syntes mötas af hinder. " (A. T.)
— Winterkommunikationcn mel-
lan Åland och fastalandet. Sextatett
har betoiljat ångbåts-aktiebolaget Aland
för fortsättandet af , de under senaste
winter gjorda försöken att upprätthålla
kommunikationen mellan Alattd och fasta-
landet ett attslag af 750 tttk för hivarje
sådan tur och retur, hwartvid passagera-
re och fraktgods befordras, fatttt med
toilkor att posten gratis medföljer bola-
gets ångare. Anflaget gäller frått d. 1
december 1888 till d. 15 april 1889.
—- Utställningcn i Paris. Kotkas-
«farien för Finlands utställning i Paris
1889 uppmanar de utställare, font änttn
ej skriftligen anmält sig, att osörtöftvadt
ittletntta fådän anmälan. Tillika upp-
manas herrar jordbrukare att tvid expo-
sitiotten söka få jordbruket och dess bi-
näringar få tvidt möjligt rikt represen-
teradt.
—- Uno Cygtlci födelsedag, som in-
faller i morgon, firas af samtliga här-
tvaruode folkskolor — på fnniddagett kl.
10 med fång på hatts graf och på e. tn.
med en enkel festlighet å skolhufet tvid
Malmgatan, till htvilkett äftven gamla
elever äro inbjudna. ,
— Helsingfors folkskollärare- och
lärarinneförening godkände tvid ett
i går hållet extra möte de för någon
tid sedan wäckta förflagett att föreningen
skulle utfärda inbjudning till teckning
af bidrag för en minnestvärd på U.
C y gn ei’ graf samt derjemte taga ini-
tiativet till insamlande af medel till ett
stipendiefottd till hatts minne. Widta-
gandet af nödiga åtgärder hänskjöts till
föreningens beftyrelfe. -
— NU folkskola. Senaten har be-
tviljat Maxlahti fkoldistrikt inom Björkö
socken ett lån af 4,000 tnk med 4 pro-
cents årlig ränta för uppförande af en
folkskolebyggnad.-
— Provisionella trafiken pil Samo-
laksbuclau. Euligt L. U. skola de de-
puterade från Kuopio och St. Michel,
font i dessa dagar uppwaktat hrr fena-
torer,Jaf ittgen erhållit alldeles afböjande
fwar, utatt snarare ttvärtom. Wärft
fruktar ntan ingenjör Tallqtoists motstånd-
Afsikten tvore att från december expe-
diera lnfå tåg i weckan. Ester ett par
weckor blir banan fullständigt skenlagd
ättda till St. Michel.
—- chnska literatursällfkapet kont-
nter enligt tvid årsmötet den 5 febr-
1886 fattadt beslut, att tvid årsmötet
1889 utgiftva en prisbelöttittg af 2,000
ntk åt inhemska författare, sout under de
tre åren 1886—1888 publicerat ett el-
ler slere forskningsarbeten asfrantståettde
förtjettft rörande Finlands historia och
literatur, hivat-efter wid årsmötet 1890
eu lika stor prisbelöning under enahanda
förutsättningar tilldelas ett författare as
forskningsarbeten rörande stvenska språ-
ket, offentliggjorda under de fyra åren
1886—-1889, fatttt tvid årsmötet 1891
samma prisbelöning under samma förut-
sättning åt en författare af skönliterära
arbeten, tillkomna under de fem årett
1886—1890. Arbetena upptagas till
granskning utan att wara af försattarene
anmälda. -
— Tidningsbolag. Kaptett C. G.
Sanmark, intendenten L. Gripenberg,
juriskandidat L. b. Pfaler m. fl. ha att-
hållit om fastställelfe af stadgar för
«Altiebolaget Helsingfors Dagblad««.
—- Elcmcntarknrfer för arbetare
torde komma att anordnas af ttylättdska
studentafdeluingett· Kurserua skulle ont-
fatta — åtminstone till ett börjatt —-
läsning, skrifning, räkning och ont möj-
ligt ästvett teckning.
—- Lökdugsqwållett är namnet på
ett uy tidning, sotn dessa dagar utfättdt
sitt första nummer. Tidningen, font re-
digeras af hr V. Pettersfott, anger sig
tvara närmast afsedd till fantiljeläsuittg
för folket, och dess innehåll kommer hus-
tvndsakligen att bli novelliftiskt, men där-
jämte skola arbetare- och nykterhetsförs
eningarnas fträftvattden uppmärksammas-.
Smärre illustrationer komma att ingå.
— Det finska kawalleriregentett-
tets uniform och benämning Dett
af senaten tillsatta katvallerikomitcin hade
föreslagit följande uniform: ntörkgrött
wapenrock med mörkgttön krage och blåa
klaffar härå, fatnt blågråa bettkläder.
Krigsntiuiftertt har dock föreslagit enfär-
ättdrittg häri, på den grttttd att ett ryskt
dragouregemente, det Wladintirska, har
fullkomligt enahanda uniform, sålunda
att finska katvalleriet skulle få htvit krage
i stället för tnörkgrött. Försilfrade knap-
par och dragon utredning för öfrigt·
Krrgstninistern skall äftoen hafwa före-
slagit kofatksadlar, i stället för de af ko-
tnitån föreslagna tvanliga ungerska kalval-
lerifedlarna.
Htoad regementets benämning tvidkom-
mer hade kotnittån föreslagit att truppett
skulle kallas dragoner. hwareutot krigs-
ministeru föreslagit namnet beridtte skarp-
fkyttar (ren öftverfättuing). Då detta
emellertid icke låter riktigt tvackert torde
tväl regementet konutta att kallas häft-
jägare. Uutfortttett torde dock icke ättuu
wara af H· M:t faststäld. (N. Pr.)
— Lärotverket för gossar och
flickor torde frått nästa läseårs « början
få sitt lokal i tyska skolans hus wid
Skilnaden som till största delen skall htt
bliftvit förhyrdt för uämda lärotvärks
räkning. .
— Förcningett ,,Wed åt de fattiga«
har redatt för tvinterns behos uppköpt
450 famnar tved, mest talltoed, dernäst
björk och gran. Bltggttadsmaterialerua
till föreningens tvedgård åSkatttdden,
font rymmer 500 famnar, ha till största
delen erhållits afgiftsfritt af för förenin-
getts tverksattthet intresserade personer.
Ästvett 20 fatttnar ribbtved ha afgifts-
- fritt ftälts till föreningens förfogande-
Utminuteringen af· tved till mindre be-
medlade och hjelpbehöftvande torde tvid-
taga i nästa måttad. (L. Q.)
— Abnortnskolefrägan. Sedantttq-
gifter V. Forfius till. fkolöftverftyrelfen
inlämnat fåtväl reseberättelse fotn för-
slag till ontbildattdet af abttormfkoletvä-
fendet i landet, har öfwerftyrelfen beslu-
tit hemställa hos senaten att nämda
fkriftvelfe måtte befordras till tryckning
fantt att öftverstyrelfen, ifall ej en skild
komite kunde nedsättas i och för utarbe-
tandet af slutligt förslag i ärendet, utåt-
-eniga ottt att bilda en
te bemyndigas att i samråd ttted fakktttt
ttige personer uppgöra definitiv platt till
ordnandet af tvårt abnorntskoletttäsende.
« (A. Pr.)
— Kronatts spantnälsförråchun
gjorde tvid augusti månads tttgattg
129,710 t:r råg, 120,742 t:r kortt och
Å6,597 t:r hafre.
— Frätt ttykterhetsoutrådet. Ett-
ligt cirkulär från sällskapet nykterhetens
tvättners huftvndbestyrelfe i Helsingfors
hade bestyrelseu för thstt absoluta nyk-.
terhetsföreuing medels annons i orten-s
tidningar uppmanat till sällskapet nykter-
hetetts tvänner hörande föreningar att, i
och för bildande af kretsföreniug inom "
länet, sända besullmäktigade otttbttd till
konstituerande möte i nykterhetstvärdshn-
fet i Wasa lördagen deo 29 fepteutber,.
Wid detta konstituerande möte, som tvid-
tog kl. 6 e. m. tvoro inalles 10 nykter-
hets-föreningar representerade.
Emedatt samtliga uärtvarande woro
distriktsförenittg
blef beslutet deront fttart fattadt och tuan
började diskutera om namnet för denna
nu stiftade förening. Några önskade att
fören., såsom det tvar föreslaget finge till
-fitt uatttu »Waftt lätts diftriktsföreniua«,
men,·entedan föreningartte i Keski-Stto-
mi icke tville företta sig, föreflogo » åter
andra att den skulle heta: Södt«a Oster-
bottens distriktsförenittg. Dett senare be-
nämningen blef äfmett tvid omröstning
godkänd med 5 rösters pluralitet. Här-
ester tvaldes medelst slutna sedlar till
ordförande för denna distrikts-förening
font således är ett under sällskapets
nykt.tvänner tverkande, brukspatron C·
Björkenheim med 25 röster. (W. T.)
—C’U ubsollltiftlsk stad. Kajana är
den enda stad i Finland där ej utskänk-
ttittgsrättighet betviljats. « Ej engång
tttåltidsfttpett fås i gästgiftveriet, skriftves
till U. S·
Söndagen predika:
J Nikolaikyrkan: finsk högtnessa kl. 9 pastor
Hiloen; —- stvettsk högmessa kl. 12 pastor
Bäck; — finsk aftonsäng kl. 6 pastor
Antoinett.
J Gamla kyrkan stttenfk högmesfa kl. 9 pastor
äck; — finsk högtnecisa kl. 12 pastor
Hilde-n; — stoenfk aftonsäng kl.
stor Broberg. ·
Wid Georgsgatan l2: stvettst predikatt kl.11
f. tn. och kl. 7 e. m. as H. Rabe.
Gråswiksgnlun N:v 12 torsd. kl. 8 e. m·
af A. Ohtttatt,söttdag kl. 11;f. tn. af E.
Petterson. Obs l af förekotnntett anledning,
utställes predikatt kl. 7 e. tu.
J Allianshusel (Högbetgsg. 22): Predikan kl.
11 f. tn. as J. A. Karlberg; — kl. 7
e. m. flere talare.
Tisdag kl. 8 e. tu. finskt bibelsatntal i lilla
stilett-
Onsdag kl. s e. tn. stveusk predikttn i stora
salen. »
Torsdag, kl. 8 finsk predikati.
Friedag kl. 8 e. tn. swenskt bibelsanttal i lilla
alen-
Bönestnnder med bibelförklaring
hällas:
Mändag i Stadstnissionshyddan kl.
7 pä finska pastor Bäck.
Tiddagi Gatn la kyrkatt kl. 6 pti swenska·
pastor Bengelsdorfs
Ongdag i Nikolaikyrkatt kl. 6 på finska.
pastor Bettgelsdorff.
Fredag i Stadsnt isfi öns-hyddan kl
7 p fwenska pastor Bäck-
6 pa-
Skrijtermäl :
Lördag i G atnla kyrkan kl. t; pä finska
» iNikolaikyrkankl.6paftoenfka
tittandet
Missionsttnderrättelser.
Ont judetnisfioucn i tvär tid
meddelas ttr Missionstidning för Israel
följande utdrag, upptagande de särskilda
missions-sällskapen och deras utttvarande
toerkfamhet:
1. Londonssällskapet förkri-
ftendotnens befrämjande
bland judarne
är högkyrkligt. Det har 52 mis-
sionärer, htvilka i arbetet understöd-
jas af 83 tuedhjelpare såsom bokfpridare,
lärare tn. m., alltså 135 tnissionsarbe-
tare, htvilka tverka på 31 stationer. J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
