Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mel, lyckades 1863 på resori Ostersjöpro-
vinserna finna tvänner för judemissione11.
1865 beslöt den luth, kyrkans iKurland
synod att såsoin kateket anställa en kort
förut döpt jude. Andra luth. fynoder i
Ostersjöprovinserna lofwade understöd.
1870 bildades en centralstyrelse, som
skulle tvara anstoarig inför synoderna.
Dess medlemmar blefwe generalsuperi11-
tendenten, superintendenterna och mis-
sionsomthd från de 6 synoderna, från
Lifland, Kurland, Estland, Osel, Riga
och Reval. Pastor R. Gurland, döpt i
Kischinew, blef anstäld i Mitau med
uppgift att taga sig judarne an. Pastor
Gurlands efterträdare i missionen har
bosatt sig i Riga, hwarest pastor Elfen-
schmidt xiu arbetar, understödd af en pro-
selyt. Arliga inkomsten belöper sig till
ungefär 5,300 kronor. Arsberättelser
giswas då och då i,,SaataufHoffnung«.
Den skola för judiska flickor, som år
1875 grundades i Libati af fröken Char-
lotta von Tanner med hjeln frän balti-
ska missionen, upphäfdes af ryska rege-
ringen wåren 1887. Sista årsberättel-
sen i fwenska Missions-Tidningen 1887
s. 8 och följ.
Z) Die Judenmission des
Ps. Faltiu in Kischiuew. Ba-
taljonspredikanteii pastor R. Faltin
fick wid tillträdet af sin befatt-
ning 1859 mycket att göra med ju-
dar, och de anmälde sig hos honom för
dopunderwisning. Sedan han till en
början hänwisat till den britiska missio-
neii i Jaszy. började han sjelf efterkom-
ma deras önskan. Med tiden ökades an-
talet dopkandidater, år 1869 till 234.
En asyl, bestående af flera hus, grun-
dades, och till asylen i staden lades äs-
wcn 1886 en på landet (åkerbrukskoloni)
i Oneschti; pastorsadjunkten Lhotzky fick
sig själawården ombetrodd.«, Dessutom
är en kolportör anstäld. Arsinkomsten
d. DVD 86) omkring 17,800 kr. Tryckt
arsberättelse och hwaraunan månad hek-
tografiska meddelanden tillsändas mis-
sionswännerna.
4) Die Missioii von Jo-
seph Rabinowitschin Kischi-
new. Joseph Rabinowitsch har från
1883 för sina bröder, judarne,
förkunnat Jesus såsom Messias. Hans
anhängare och tvänner hafwa samman-
slntit sig till en församling: »det nya
förbundets Jsraeliter«. R. werkar som
missionär och är i enlighet med hans
widtomfattande inflytande en af de werk-
fammaste. Sedau januari 1885 får han
hålla offentlig gudstjenst för judarne,
men har änaii icke fått regeringens tillä-
telse att förrätta dop. Genom pastor
Wilkinssons i London medwerkan haren
komite bildats d. 15 mars 1887 för att
betrygga Rabinowitsch’s ekonomiska ställ-
ning och för bestridande af utgifter« för
gudstjensten och skriftspridningen. Atli-
gen måste om möjligt 9,000 kr. insam-
las. Meddelandeti gifwas i de af prof.
Delitzsch utgifna 3 häften ,Dokumente
der nationaljüdischen christgläubigen Be-
wegung in Südrussland«, och i åtskilliga,
synnerligen engelska och skandinaviska
missionstidningar, hwilka meddela Robi-
noivitsch’s bref. (Forts.)
Till Rcdaktionen för Finsta Wecko-
bladet.
Ett tillägg till skrifwelseu om
Kringresaude predikanter iu:o
39 af Finsta W:bladet.
En kringresande predikant war tväl
också gesällen Nyberg från Swerige,
hwilken nyligen fick los att leinna Fin-
land ester att ha här utbredt sin lära
och äfwen fått anhängare, af hwilka en,
medtagande twenne nyssomwända hust-
rur, lemnade sitt land, qwarlemnande
här sin äkta hustru och barn! — Månne
det alltså är okristligt eller obibliskt om
finska kyrkans wänner ej äro angelägna
om sådatia kringresande predikanter ach
deras lärdomar utan wilja hellre wara
i frid från dem och derför wilja också
att de blefwe bortsända? Jemsör Matth.
7: 15, Rom. 16: 17, Galat. 1: 8, 9,
2 Tess. Z: 6, 2 Joh. w. 10 m. m.
En wän till lutherska kyrkaniFinland.
Hwa-
De läror mormonpredikanten Nyberg
sökt utsprida, moro osedliga samt
hemfalla således under den allmänna la-
gens bestämmelser och ordningsmaktens
beifrande. Må kyrkan icke glömma att
det är öfwerheten och icke kyrkan
som fått swärdet i handen, för att upp-
rätthålla ordningen i samhället-
Hindaggskalan.
Textutredning.
Söndagenden 28 Oktober 1 888.
Josua bok 6: 1—16, 20.
Jerikos eröfring.
Och Jeriko war tillstängdt
och spärradt för Jsraels
barns skull, så att ingen kunde
gå ut eller komma in etc. w.
1 —16, 20.
Ester öfwergåendet af floden Jordan
och sedan Jsrael genom att åter upp-
lifwa och upptaga omskärelsens tecken
trädt fram inför sin Gnd såsom ett hans
förbundsfolk, (Jos. 5: 2—7) slog man
läger på Jerikos mark, tätt under den
starkt befästade staden Jerikos fasta och
menskligt att döma ointagliga murar.
Denna så wäl besästade stad woro Is-
raels barn oundgängligt twuugna att in-
taga. Den ansågs med rätta såsom
nyckeln till hela landet wester om Jor-
dan. Men huru skulle detta kunna ske?
Hivem skulle kunna krossa dessa Jerikos
fasta och wäl tillbommade kopparportar?
Hivem sedan fälla och öfwermanna de
till tänderna bewäpnade JerikoiternaP
Under det man allmänneligen i Is-
rael, djupt bekymrade, stälde till sig des-
sa och dylika frågor, wandrar den Guds
kämpen Josua ensam omkring, beskådan-
de Jerikos yttermurar. Måitne äfiven
han bäfwade för utgångeti och framgån-
gen? Jag wet ej, men om han ock för
ett ögonblick gifwit rum för oro och be-
kymmer, måtte dessa med ens hafwa
flytt sin kos. Franiför honom står näm-
ligen helt plötsligt en wäldig kämpe med
ett draget swärd i sin hand och soni på
Josuas fråga: ,,Hörer du oss eller wåra
fiender till«, fivarar: »Jag är fursten
öfwer Heirens här och är just nu kom-
men«. Nu war Josua fullkomligt lugn.
Han ser icke blott framför sig en uppen-
barelse af den gudomliga kraft, soin
skall lösa den stvåra uppgiften angående
Jerikos intagande; han wet nu, att Is-
rael ej skall strida ensamt utan med fur-
sten, anföraren för Herrens här. Och
med den ödmjuka, afwaktande ställning,
som det anstår ett underbefäl att bewisa
fin högste förman, faller Josua ned på
sitt ansigte inför denne kämpe och erhål-
ler i denna sin ödmjuka ställning icke
blott underrättelsen om att Jeriko med
dess konung och folk skall falla i hans
händer, utan ock, huru detta skall kunna
ske. Josua återwänder till lägret. Pimks
ligt handlar han i öfwerensstämmelse
med de gifna föreskrifterna och enligt wår
text är inom kort hela denna starkt be-
sästade stad jenmad med marken och i
Israels mård.
Af det sätt, hwarpå Jeriko intages,
framgår, att allt Israels görande och
låtande tvar en troshandling, hwilken
wisade sin äkthet genom lydnad för hans
bud. Det är för detta bewis på tro
hos Israel, som Herren låter Jerikos
murar falla, och gör stadens imvånare
så förskräckta, att de icke ens wåga ett
utfall. Jsraels seger och Jerikos fall
är ock en skön illustration af werldsmak-
tens krossande, då Herreii kommer i sin
härlighet till att döma jorden.
J sju dagar dröjde det, innan Jerikos
murar föllo. Det är en förebild af att
ej heller werldsmakten så lätt skall kunna
störtas, utan först efter långwarigt och
troget förbidande af Herreii, skola hans
trogna ändtligen se sina fiender öfwer-
tvunne och till intet gjorda.
Säsom ett wilkor för winnandet af
Jeriko hade Herren satt hela Jerikos
tillspillogifning med menniskor och djur
och allt, med undantag af Rahab och
hennes slägtingar. De upptogos och in-
förlifivades med Herrens egendomsfolk,
ja, Rahab hade den stora förmånen att
på sätt och wis blifwa stammader för
den menniskoblifne Jesus Kristus-
Genom detta wilkor utför Israel på
samma gång och wid samma tillfälle en
af Giid uttalad och fäld dom: Den själ
som syndar hon skall dö. Jerikoiterna
hade länge warit mogna för detta hårda
men rättwisa strass. Ogudaktigheten hade
blifwit allmän och liksom en gång från
Sodom, så hördes nu ock från Jeriko
ända upp till himmelen ropet af deras
blodssynder.
På detta sätt och endast på detta sätt
kunna tvi förklara, att Jerikoiterna falla
under tidsspillogifningens hemska dom.
Den själ som syndar, hoti skall dö.
Syndens lön är döden. Jngen rädd-
ning för den som halsstyft förblifwer och
fortlefwer i sina synder. Att wandra i
synden är ett säkert sätt att gå förlorad,
atc förloras för jorden, förloras för sina
anförwandter, förloras för himmelen,
förloras för Gud och hans änglar och
alla saliga, att ewigt förloras. Gud
hjelpe och frälse oss! Det är ock hans
wilja att så få göra. Jcke will han
syndarens död. Jcke will han Jeriko-
iternas hemska undergång. Geiiom sitt
ogudaktiga lif ådrogo de sig sjelfwa un-
dergång. Genom att lefwa i synden
kunna tvi slutligen —- märk det wäl —
komma i det hemska läge, dit hwarken
mensklig eller guddomlig haiid kan nå
oss mera. O, huru hemsktl å detta
sakförhållande lära oss att y synden.
Måtte det drifwa oss till Kristus, ty i
ingen annan är frälsning. Det sinnes
intet annat namn under himmelen men-
niskorna gifwet, i hwilket wi kunna sa-
lige warda än i Jesu Kristi namn.
Han är försoningen för wåra synder,
icke blott för wåra synder, utan ock för
hela werlden.
Anmärkning:
1. Jeriko, nordost om Qwaraiitania
i Jordan-trakten, näst Jerusalem den
wigtigaste staden med en omkrets af 1 V-
timmes wäg. Staden, som nu förstör-
des af Josua, uppbyggdes först under
Israels-konungen Ahabs regering af
Hiel ifrån Bet-El, hwilken ock enligt
Josuas förutsägelse drabbades af förban-
nelsd. Jos. 6: 26. Jfr. 1 Kon. lö:
34. Staden förskönaden sedermera af
Herodes den store, som dog här; Jesus
besökte den ofta; här bodde 12,000 pre-
ster, hwarför wägen till Jerusalem stän-
digt wimlade af prester och leviter, ifr.
Luk. 10. Här war wid Kristi tid en
tull, der Zakkeus war uppsyningsman;
staden är för öfrigt namnkunnig förfina
rosor och palmer. Häraf äfwen under-
stundom hans namn Palmstaden·
(Efter Sanningswittnet).
Vivi-tse.
De personer, som tecknat bidrag
kör Finska Weekobladet samt
tidningens öfriga vänner behagade
sammankomma måndagen den 29
oktober kl. 6 e. m. till möte i Alli-
anshuset.
renumeranter och annonsörer’
som icke betalat sina renarne-
rations- oeh anans afgifter, ehagade
godhet-stulit insända desamma till
redaktionen kör Finska Weekobladet
eller till Missionsbokladan, Alexan-
dersgatan 40.
krog-sam
för Missionsmätet i Allianshuset den
28, 29 och 30 dennes.
söndagen:
Kl. 11 f. rn. predikan ak F. W.
Lönnbäck;
Kl. 1 e. m. Barnpredilcan af J.
A. Karlbe1-g.
Kl. 2 e. rn. Predikan på önska ak
A. Mäkinen och H. Braxen. Sam-
tidigt hälles svenskt troendernöte i
lilla salen.
Kl. 7 e. m. svenskt möte i stora
salen med tjere talare, det-ibland hrr
Björkenheim och Lönnbäck.
samlagen-
Kl. 10-1 f. m. Diskussjon.
Kl. 6 e. m. Mäte med Finska
Weckobladets oeh suomen W:s ga-
rantörer oeh vänner (lilla snlen).
Kl. 7 e. m. svenskt temöte (st0ra
salnn).
Inträdesafgikt 25 p-
fix-dagen-
Kl. 5 e. m. Disknssion på tinska
och
Kl. 7 e. rn. iinskt temöte med 25
p. inträdes-afgift.
Till tär-nån tör sällskapet
lyktekhetens vänner
anställes onsdagen den 14
November i studenthusets
musiks-al en
Paz-kur.
Till sala.’
llyllpapper
oeh
Pönstsrremsor
nti
sinlonehaliliandslm
40 Alexander-agaten 40.
Missionsååikhanäeln.
40 Alexander-agaten 40:
,,Doc«k icke Iag««-
Ännn några år-
M mitt arbete
i lien-ens tj enst
Faristittning al trän död till lit-
Pastor WffllAsLAlsl.
Nyttk LiU-kommet i. daga-sno ljkkk
lllissionshokhandeln,
40 Alexandeissgatan 40.
Luthers Morgonbön och sv. Psalmen 204·
Utlagda i
Kateketiska vabyggelsestunder
Ai Fk. Teod. l..
isa-issk.
Kontrakteprost, kyrkoherde i Arboga-.
Musse-, dust-ondskanle tryckeri. tass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
