Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lahti (Lahtis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lahti (Lahtis).
LAHTIS (24.370 inv. 1937) är belägen på SO-stranden av
Vesijärvi, på Salpausselkäs sluttning. —■ Lahti by i Hollola,
knutpunkt för tvenne livliga trafikleder, bestämdes 1672
till marknadsplats för den omgivande landsbygden. Byn
förlorade detta privilegium 1727, och ett förslag av 1752 att på
platsen grundlägga en stad erhöll icke understöd. En större
betydelse som affärsort erhöll Lahtis först då järnvägen Riihimäki
—Petersburg öppnades 1870 och då båttrafiken på Päijänne
öppnades 1871. 1877 förstördes byn nästan h.o.h. av eldsvåda,
men återuppbyggdes och erhöll redan följande år
kö-pingsrättigheter. Ett livligare skede i stadens utveckling
begynte på 1890-talet, en utveckling som gynnades av att
Lovisa—Vesijärvi järnväg blev färdig och gav åt staden en
direkt förbindelse till havet. 1905 erhöll Lahtis
stadsrät-heter och avskildes till en egen församling från Hollola,
1916. Staden har sedan dess med amerikansk fart utvecklat
sig till en betydande industristad (trä- och möbelindustri,
skoindustri, järnindustri). För närvarande är staden ett av våra
betydande vinteridrottscentna med årligen återkommande
Salpausselkä-spel. — Under frihetskriget 1918 erövrade överste
v. Brandensteins tyska trupper staden den 19 april och samma
dag anlände dit även den av Hans Kalm ledda Nord-Tavastlands
bataljon. Under striden förstördes staden och först den l:sta
maj gåvo sig de röda.
SEVÄRDHETER:
1. Kyrkan, vid Kirkkokatu, byggd av trä 1890 efter
ritningar av ark. Albert Mellin. Altartavlan målad av Theodor
Schalin.
2. Stadshuset, vid Puistokatu, byggt av mörkröda
tegel 1912 efter ritningar av Eliel Saarinen. Framför huset V.
Janssons 1921 skulpterade frihetsstod.
3. Folkhögskolan, vid Harjunkatu, en stor
stenbyggnad, den västra delen byggd efter ritningar av ark. H.
Helin 1904 och den östra delen efter ritningar av ark. U, Alanko
1910.
4. Vattentornet, i stadens V utkant på Teivaanmäki
ås, från tornet vidsträckt utsikt över staden och det örika
Vesijärvi.
5. Rundradiostationen på Salpausselkä ås på V
R LAHTI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:03:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/finvaglapp/0620.html
