Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bruka hjälmkrans (wulst), virad af sköldens färger,
senare äfven s. k. adelig krona, lika med den äldre
grefliga, i hvilket fall hjälmen endast kallas ,krönt".
Kronorna sättas på hjälmarna; grefvar och friher-
rar tyckas tidigast fört kronor äfven på skölden,
hjälmarna ofvan dessa; numera kvarstår detta bruk
endast i ,den stora friherrekronan", som mellan
hjälmarna ställes omedelbart på sköldhufvudet. Ur
kronan eller öfver wulsten höjer sig hjälmprydna-
den, hvilken öfverhufvudtaget står under samma
regler som sköldbilderna, och hälst bör mer eller
mindre direkt återupprepa dessa en gång för alla
för en familj häfdvunna igenkänningstecken (adel.
ätterna 1, 9, 12, 13, 124). Vanligen framställas
dock t. ex. djurbilder endast till sin öfre del såsom
,framkommande" eller ,utskjutande” (adel. ätterna
12, 24, 75, 114), ofta blifva emblemen på annat sätt
förenklade (adel. ätt. 42, 62, 97) och sammansatta
(adel. ätterna 10, 19) eller också kan hjälmprydna-
den visa det hela, hvaraf i skölden endast en del
ingår (adel. ätterna 81, 137). Dock gifvas alldeles
allmänna hjälmprydnader, hvilka kunna brukas till
hvilken sköld som hälst, påfågelsfjädrar (adel. ät-
terna 7, 79, 138), plymer, vingar, famor, horn (adel.
ätterna 78, 32, 37, 5, 139), hvilka dock böra förses
med färger, som hänföra sig till det fält, till hvil-
ket hjälmprydnaden hör. Sväfvande hjälmprydna-
der (adel. ätterna 219, 227) äro otänkbara. Afstån-
det från hjälmprydnadens spets till hjälmhalsen bör
vara lika med afståndet härifrån till sköldens fot.
Äro hjälmarna flere, göras de något mindre, samt
vändas parvis inåt. En hjälm bör för öfrigt alltid
stå vänd åt samma håll som hjälmprydnaden (adel.
ätt. 94), framåt om denna är symmetrisk (adel. ätt.
1) eller framvänd (adel. ätt. 119); alldeles orätt är
att vända hjälm och prydnad åt olika håll, liksom
om den senare burits bakfram (grefl. ätten 1, högra
hjälmen). Hjälmprydnad får ej saknas (adel. ätt. 215).
Hjälmen åtföljes af löfvärk, som fästes under
kronan eller wulsten, och icke får saknas (frih. ätt.
21, 43, adel. 218), äfven om sköldhållare finnas (fel.
orefl. ätt. 3, frih. 14, adel. 130), samt bör utföras
enligt färgerna i det fält, till hvilket hjälmen hör
(frih. ätt. 9). Med färger efter samma princip an-
vändes äfven ofta s. k. hjälmtäcke (adel. ätt. 124),
ehuru det egentligen icke brukades under renässan-
sen, utan hör till den tidigare gotiken, från hvilken
det på 1700-talet mera allmänt upptogs och anti-
kiserades. Sammanhålles hjälmtäcke af en krona
kallas det ,vapenmantel"” eller , vapentält", och an-
vändes endast i furstliga vapen, samt är då vanli-
gen fodradt med härmeliner.
Utom af det på båda sidor om skölden ned-
fallande löfvärket, omges denna ofta af bärande
figurer, ,sköldhållare", hvilka vanligen äro djur-
figurer (äfven vildmän, beväpnade män, stundom
ryttare) och stå under de vanliga heraldiska reglerna,
samt hälst, liksom hjälmprydnaden, böra hänföra
sig till sköldens innehåll (såsom hos frih. 13, 32,
icke såsom hos frih. 25, 33, 47, 48). De stöda an-
rr rn AV
tingen på en fotställning, eller stå omedelbart på
löfvärkets slingor, samt böra hafva sköldens höjd,
på adeliga vapen göras ännu något högre. De
kunna antagas äfven till vapen, som ej hafva dem
genom bref fastställda, samt skola framställas i upp-
rät ställning, icke liggande; om hufvudena äro utåt
riktade, kallas de »tillbakaseende".
Under skölden placeras valspråket på ett band,
som går i sköldens (eller hjärtvapnets) färger (frih.
ätt. 45). Hänför sig valspråket specielt till hjälm-
prydnaden, må det fästas vid denna.
Vapen af ofvanantydt slag kunna föras af
samtliga en adelig familjs medlemmar. Dock har
man äfven s. k. ,fruntimmersvapen", ehuru dessa
aldrig varit i allmännare bruk. En ogift dam för
vapnet i rutformig, en gift uti italiensk (oval) sköld,
hvardera endast krönt med rangkrona. En gift
dam kan äfven föra mannens och sitt eget vapen
lutade mot hvarandra under gemensam rangkrona.
Särskildt märkvärdiga äro de s. k. ,alliansvapen",
ett äkta pars förenade vapen, som ofta sålunda af-
bildas på bygnadsvärk, grafminnen och i träsnideri.
De förses med fullständig hjälmutstyrsel, lutas emot
hvarandra, och vändas äfven sköldbilderna emot
hvarandra, om ej vapnen äro symmetriska. Man-
nens vapen står till höger, hustruns till vänster,
och kunna endast vapen med en hjälm ?) sålunda
användas; också blott en sköldhållare stöder yttre
sidan af hvardera vapnet. Alliansvapen kunna
äfven anbringas i en gemensam klufven sköld, eller
under gemensam rangkrona, såsom fruntimmers-
vapnen. Anbringas vapen, som ej äro symmetriska,
på fanor, böra bilderna alltid vändas emot stången,
så att de ej komma att föras bakfram.
För en riktig uppfattning af efterföljande vapen-
beskrifningar torde en kort förklaring af de vigti-
gaste termer bli nödvändig, hvilken här nedan med-
delas i alfabetisk ordning.
Aeskulapiusstaf, omslingrad af en orm, medicinens
symbol.
Andreaskors, likarmadt, störtadt i form af ett x.
Balk, ett jämnbredt, rätlinigt band från öfra högra
till nedra vänsta hörnet.
Bande = balk.
Bart är ett huggvapen, som afbildas med klingan
af stål och fästet af guld.
Barre ginbalk.
Bastardsträng, smal ginbalk, dragen äfven öfver
sköldbilden, samt utmärkande illegitim börd.
Belagdt är ett märke med ett annat, om det senare
ses inom det andras omkrets.
Beledsagadt är ett märke af ett annat eller flere, om
dessa i det närmaste i angränsande fält ansluta
sig till dess ytterlinie, utan att beröra denna.
Beväpnad, iförd harnesk, med hjälm, om figuren
är hel.
Bildad är en halfmåne, tecknad med människoprofi.
Biljett, rektangulär, rättstående ruta eller fyrkant.
1 Om fere hjälmar finnas tages stamhjälmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
