Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH
(+ 1885) blef 1874 friherre och 1876 introducerad.
Hans älste son hade tidigare adopterats på frih.
ätten Nordenstam n:o 46, hvars vapen han för.
Vapnet är en sköld af blått (damascheradt) fält;
däri ginbalksvis en silfver glafvenstake med fana
af silfver, på midten öfverlagd med en gyllene
sköld, i hvilken ett rödt medusahufvud. Två hjäl-
mar, mellan dem en tysk friherrekrona. Ur den
högra framkommer öfver hjälmkrans af blått och
silfyver en svart (gulddamascherad) björn med svärd.
På den vänstra ur adelig krona en blå sjöflagg.
Löfvärk blått och silfver, rödt och guld. Sköldhål-
lare två svarta (gulddamascherade) björnar, stående
på ett ornament af grön brons, hvaröfver i silfver
skrift på blått devisen: ,Idoghet".
53. af Forselles. ”
Utgrening från adel. ätten af Forselles N:o 143.
Senatorn, generallöjtnanten, sedermera generalen af
artilleriet och generalguvernörsadjointen Edvard
Gustaf af Forselles blef 1874 friherre och 1876
introducerad.
Vapnet är en af blått och rödt klufven sköld,
öfverlagd med en silfver ström balkvis, beledsagad
å vänster af en gyllene mussla, å höger af ett gyl-
lene granatäppel med två blad. Två hjälmar med
friherrekronor; mellan dem en dylik. Ur den högra
en femuddig silfver stjärna mellan en röd, en blå
vinge; ur den vänstra ett bart svärd, upprest mel-
lan en röd, en blå plym. Sköldhållare två silfver
gripar på en fotställning, hvarå en sautoir två
svarta kanoner.
54. Bergenheim. ”
Utgrening från adel. ätten Bergenheim N:o 201.
Ärkebiskopen af Åbo, doktor Edvard Bergenheim
(+ 1883) erhöll för sina söner friherrevärdighet år
1879. Den ende öfverlefvande, ingeniörkaptenen
Edvard Ferdimand Bergenheim introducerades 1883
efter vunnen förnyelse på rättigheterna.
Vapnet är en sköld, fyrdelad, med hjärtvapen,
i rödt ett silfver bärg med hvälfd ingång. Första
sidofältet: i guld en sautoir korsade två svarta ham-
mare, beledsagade af fyra blå femuddiga stjärnor
1, 2, 1. Andra fältet: 1 blått en gyllene mitra.
Tredje fältet: i blått ett gyllene patriarkalkors
med domarhand öfverst. Fjärde fältet: i guld två
svarta yxor med blå hufvuden. Två hjälmar med
friherrekronor; mellan dem en dylik. Ur den högra
två af guld och blått, blått och guld fördelta buffel-
horn, mellan dem ett upprest bart svärd genom ett
grönt ekelöf 3, Ur den vänstra en gyllene kräkla
upprest mellan två vingar 1 blått och guld.
1) Släktskap med adel. ätten Ekestubbe n:o 25.
Sa
. Denna ätt härstammar från slottstimmermannen
i Abo Joachim Kempe (ft 1772), hvars son antog
Palmén. ”
namnet Palmén, under hvilket sonsons sonen, pro-
fessorn och prokuratorn Johan Philip Palmén 1875
adlades (se adel. ätten N:o 250), och 1883, senator
och viceordförande i kejs. senatens just. dep., er-
höll friherrevärdighet. Introducerad 1884.
Vapnet är en bårdkantad sköld af silfver fölt,
däruti en grön palm. Bården af guld med aderton
silfver naglar. Två hjälmar med friherrekronor;
mellan dem en dylik. Ur den högra en grönskande
lager; på den vänstra en gyllene våg på ett upp-
rest bart svärd. Under skölden i guld på hvitt
devisen: ,Justitia probitate"”.
56. Bruun.”
Ätten, som torde leda sitt ursprung från Dan-
mark, är sedan 1600-talet känd inom Finland. Värkl.
statsrådet Theodor Bruun (tT 1888), hvars farfars
farfar var pastorn vid Åbo läns regimente Erik
Bruun (t 1719), blef 1863 adlad (se adel. ätten N:o
234), samt sedermera såsom ministerstatssekreterare
för Finland och värkl. geheimeråd 1883 friherre,
1884 introducerad.
Vapnet är en sköld af blått fält, däri ett silf-
ver lejon med ett ankare af silfver. Två hjälmar
med friherrekronor; mellan dem en dylik. Ur den
högra ett silfver lejon, vänstervändt. Ur den vän-
stra en hjälmbuske af tre blå plymer med ett upp-
rest silfver ankare. Löfvärk blått och silfver. Sköld-
hållare två silfver hästar. Devis i silfver på blått
band under skölden: ,Tenax propositi".
57- von Alfthan. ”
Denna ätt härstammar från Erik XIV:s sekre-
terare, lagmannen i Hälsingland Hans Eriksson,
hvilken erhållit förläning i Alfta socken därstädes,
hvaraf namnet. Enligt uppgift en ättling i åttonde
led från honom, generallöjtnanten och guvernören,
senast senatorn Georg Alfthan blef 1866 adlad (se
adel. ätten N:o 240), och 1886 friherre, introducerad
1888, allt med namnet ,von Alfthan".
Vapnet är en bårdkantad sköld, delad genom
en af svart och silfver schackspelsrutad (en gång
delad, aderton gånger klufven) bjälke !), och öfver-
klufven. Första fältet: i silfver en röd borg”).
Andra fältet: i guld en ren af naturlig färg. Nedra
fältet: i blått en sautoir två svärd. Bård silfver
med sexton naglar. Två hjälmar med friherrekro-
nor; mellan dem en dylik. Ur den högra två fanor,
en blå, en af guld. Ur den vänstra två fanor, en
af guld med ryska riksörnen, den andra rysk
handelsflagg, af silfver, blått och rödt fördelt. Ur
friherrekronan: ett krönt gyllene lejon med svärd
i beväpnad hand, och sabel. Sköldhållare två renar
af naturlig färg, tillbakaseende, stående på ett under-
lag af silfver lagrar, öfver hvilka i guld på blått
band devisen: ,Noblesse oblige".
1 Torde afse släktskap med adel. ätten Ehrenmalm
N:o 111. ?) Sköldbeskrifningen i riddarhusets arkiv talar
om ,Wiborgs slott". Detta strider naturligtvis mot de allra
enklaste heraldiska begrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
