Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till tå. »Hvilken har sagt dig hvad jag är?» sade hon, i
det hon gick förbi honom. — »Det har ni sjelf, och just
nu; ty ni skulle väl eljest se att detta barn blir
förderfvadt.» Gunlaug vände sig om, öga mötte öga; men
han stod vid hvad han sagt, och hon blef rädd. Hon
hade blott umgåtts med sjömän och arbetsfolk, och hade
aldrig hört ett sådant språk. »Hvad vill du med mitt
barn?» frågade hon. — »Lära henne hvad som hör till
hennes själs salighet, och så se hvad hon skall blifva.» —
»Mitt barn skall icke blifva annat än hvad jag vill.» —
»Jo, hon skall blifva, hvad Gud vill.» — Gunlaug blef
slagen. »Hvad vill det säga?» sade hon och trädde honom
närmare. — »Det vill säga, att hon skall lära hvad hon
fått egenskaper till, ty derför har Gud gifvit dem.» —
— Nu kom Gunlaug helt nära: »Skall jag då icke råda
öfver henne, jag, som är hennes mor?» frågade hon
undfallande. — »Jo, det skall ni, men ni skall akta på
andras råd, hvilka veta mer än ni; ni skall akta på vår
Herres vilja.» — Gunlaug stod en stund eftertänksam.
»Men om hon lär sig för mycket», sade hon,
»fattigmans barn,» lade hon till och såg ömt på dottern. —
»Lär hon för mycket för sitt stånd, så har hon dermed
inträdt i ett annat.» — Hon fattade strax hans mening,
men sade liksom för sig sjelf, under det hon allt mer
och mer tungsint betraktade barnet: »Det är farligt!»
— »Derom är icke fråga;» sade han mildt; »men väl
om hvad som är rätt». Hennes skarpa ögon fingo ett
underligt uttryck; hon såg åter genomträngande på honom;
men det låg så mycken sanning i hans röst, i hans ord,
i hans ansigte, att Gunlaug kände sig öfvervunnen. Hon
gick bort till barnet och lade händerna på dess hufvud;
hon kunde icke tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
