- Project Runeberg -  Fiskarflickan /
35

(1869) [MARC] [MARC] Author: Bjørnstjerne Bjørnson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

såg på, tills boken åter blifvit stucken i fickan. »Låt
oss nu gå, jag är trött att stå här längre.» — »Men jag
tycker ändå att allt det här är litet snöpligt, Petra!» — »Ja,
vill du inte, så kan det ackurat vara detsamma!» — »Jo,
visst vill jag. Det är inte det; — men skall jag inte
en gång få ta dig i hand?» — »Hvarför då?» — »Till
säkerhet påv att vi nu äro riktigt förlofvade.» — »Sådant
prat; är det mera säkerhet med det, att taga hvarann
i hand? — För öfrigt kan du gerna få handen; här är
den! — Nej tack, ingen klämning.» — Hon drog åter
handen under schalen, hvilken hon med båda händer
lyfte upp, så att hela ansigtet blef synligt: »Säger du
det för någon, Gunnar, så säger jag att det inte är sannt;

nu vet du besked!» Hon log och gick ned igen.–Några

ögonblick derefter stannade hon och sade: »I morgon
slutar syskolan först klockan 9, — då kan du få stå bakom
trägården, du.» — »Godt.» — »Ja, men nu får du gå!»

— »Vill du inte en gång räcka mig handen till afsked?»

— »Jag föi-står inte hvad du ständigt vill med handen;

— nej nu får du den inte. — Farväl!» ropade hon och
sprang ifrån honom.

Följande afton lagade hon, att hon blef den sista i
syskolan. Klockan var nära 10, då hon gick, men —
då hon kom utanför trägården, fanns ingen Gunnar
der. All möjlig motgång hade hon tänkt sig, men icke
denna; hon blef så förtörnad, att hon väntade sjelf, blott
för att gifva honom en lexa, när han ändtligen kom.
Hon hade annars godt sällskap, der hon bakom
trädgården gick upp och ned; ty köpmännens sångförening hade
just nu för öppet fönster börjat sina öfningar i ett hus
i närheten; en spansk sång lockade under den milda
aftonen hennes tankar så länge, tills hon tyckte sig vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:06:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiskflicka/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free