Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
sina. Men säg mig: skall menniskan ideligen arbeta?»
— »Hon skall också bedja!» inföll den ljusa hustrun
och knäppte sina händer, som om hon kom ihog, att
hon för länge försummat det. — »Således, hvar gång
en menniska icjie arbetar, skall hon bedja? — Kan
någon menniska det? — Hvad blefve det väl för bön, och
hvad blefve det för arbete? — Skall hon icke också
hvila?» — »Vi skola först hvila, när vi icke kunna mer;
för då frestas vi icke af onda tankar, — ack, då frestas
vi icke,» sade Else åter, och psalmisten föll in:
»Så gån, I trötta leder,
I Jesu namn och beder,
Att hvilan blir er söt.
Den tid visst väntar eder,
Då också er man reder
En ringa bädd i jordens sköt! —»
»Tyst, Erik, och hör på detta,» sade prosten. Men
Ödegaard drog nu tillsammans knuten: »Sen I, arbetet
har sin frukt och fordrar sin hvila. Men nu håller jag
för om sällskaplighet, säng, spel och sådant, att det
både är en ljuf frukt af arbetet, och att det tillika
bjuder anden styrkande hvila.»
Nu blef det oro i lägret; alla sågo åt Randi, ty nu
borde hufvudstyrkan rycka fram; hon vred och vred på
sig, och slutligen ljöd det långsamt och svagt: »Det
finnes ingen hvila i verldslig sång och i spel och dans;
ty sådant hetsar köttet till syndiga begär. Frukt af
arbete kan väl ej heller clet vara, som förspiller arbetet
och förvekligar.» — »Ack, det är stor frestelse i sådant!»
sade den ljusa hustrun med en suck. Detta gaf Erik
in en psalmvers:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
