Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
till det korta, trumpna underansigtet; der hade det
krossats och malits och föll nu ut: »Äro äfven alla
slags äfventyr, snack och sagor, all slags dikt och
påfund, hvarmed de nu för tiden fylla böckerna, är det
också tillåtet? Står det icke skrifvet: hvart ord, som
utgår af din mun, skall vara sanning?»
»Du skall riktigt ha tack för det att du kom med
detta. — Ser du, det är med tanken, som med det hus
du bebor. Vore det så litet, att du knappt kunde få
in hufvudet och sträcka ut benen, så måste du nog till
att vidga ut det. Och dikten lyfter tanken och utvidgar
den! Skulle det mått af tankar, som öfverstiger det
allra nödtorftigaste, vara lögn, så blefve nog äfven snart
de allra nödtorftigaste tankarne lögn, de med. De skulle
så klämma dig tillsammans i ditt jordhus, att du aldrig
nådde evigheten, och dock var det just dit du skulle,
och det var dessa, som i tron skulle föra dig dit.» —
»Men dikt är ju något, som icke har varit till, och då
är det ju lögn?» sade Randi betänksamt. — »Nej, det
har ofta större sanning for oss än det, som vi se,»
svarade Ödegaard. Härvid sågo de alla tviflande på
honom, och den unge mannen framkastade: »Jag har
aldrig förr vetat, att berättelserna om askepotten hade
större sanning än det, jag ser för mina ögon.» — De
logo smått allesammans. — »Säg mig då, om du alltid
fattar sammanhanget i det, du ser för dina ögon?» —
»Jag är väl icke lärd nog?» — »Åh, den lärde fattar
det visst ännu mindre! Jag menar nämligen sådana
saker i dagliga lifvet, som gifva sorg och smärta, och
som vi grubbla oss svarta öfver, som man säger. Händer
det oss icke sådant?» — Han svarade icke, men från
djupet af de många halsdukarne ljöd det i allvarlig ton:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
