Kung Augias aldrig jag glömma skall.
Tretusende oxar han hade på stall.
Man aldrig sågs bråka
Att sopa och maka.
Det gick som det gick, både vinter och vår —
Det blef icke rengjordt på trettio år.

Den tiden var Herkules, som man försport,
En hjelphustru, när det var frågan om stort;
Man aldrig sett maken.
Han åtog sig saken
Emot ett beting, om jag minnes, omtrent
Trehundrade oxar, om golfvet blef rent.

Ur Alpheus Herkules tog sig en klunk,
Och ledde, i aldra som saktaste lunk,
Den väldiga floden
Tvärs in genom boden;
Och stallet blef rent i hvarendaste nåt,
Och oxarne råmade vivat deråt.