Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
tvifvel är mjeltens arter (hvilken inelfva blifvit vid uttagningen
af viscera bortskuren), kort efter sitt ursprung bildar ett starkt
undernät (rete mirabile), förr än den intränger i mjelten; och
anmärkte Professoren 1 detta afseende, att man i allmänhet varit
oense om nyttan af de hos djur förekommande undernäteu, då
några velat anse dem utöfva ett mekaniskt, andra ett kemiskt,
inflytande på blodet. Tager man i betraktande de ställen, å hvilka
undernät blifvit hos djuren iakttagna, såsom t. ex. 1 ögonhålan
hos idislande djur, kattor, fåglar, m. m., å arteria maxillaris
interna förr än den tränger till hjernan, å lefvern hos thunfiskeu, o.
s. v., visar sig att dessa äro sådana, der det borde förekommas
att blodet skulle alltför starkt inverka å ett för mekanisk inflytelse
ömtåligt organ, och torde det derföre ej kunna betviflas, att
nyttan af de arteriella undernäteu är mekanisk, saml beslår deruti,
att det i en artèrslam innehållna blodet derigenom fördelas på en
större flodbädd, blodcirkulationen i följd deraf retarderas, samt den
arteriella blodpelarens tryckning belydligen förminskas. Nämnde
verkan ansåg Professoren det hos strutsen anmärkta
mjeltunder-nätet äfven utöfva: ett förhållande så mycket mera nödigt, som
mjeltens kapillar-kärl utmärka sig genom utomordentligt fina
väggar. Att ett sådant undernät icke förekommer å mjeltens arlèr
hos menniskan, syntes Professoren icke kunna gälla såsom inkast
häremot, emedan en sådan retardation af blodcirkulationen kan
åstadkommas äfven genom andra inrättningar å artèrerna, såsom
böjningar af artèrstammen, t. ex. å carotis interna, den vinkel
under hvilken en artèrgren utgår ifrån stammen, m. m. Hos
menniskan vänder sig mjeltarlèren, eller sitt ursprung ur a.
coe-liaca, åt vänster och förlöper slingrande i flere böjningar till
mjelten, hvarigenom naturligtvis blodcirkulationen, då blodet i hvarje
böjning röner ett motstånd af kärlväggen, betydligt måste
retarderas. Då denna slingriug af mjeltartèren saknas hos strutsen,
har naturen vunnit samma ändamål genom det anmärkta under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
