Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Skafgräs (Equisela), bildad dels af en djupt nere i jorden
krypande rotstock, dels af från densamma uppskjutande
öfverjor-diska grenar, vanligen sterila och fruktbärande från samma
stam, så finna vi alla dessa delar sammansatta af mer eller
mindre korta och inuti ihåliga leder, hvilkas öfre kant tjenar
till fäste för temligen talrika blad, sittande i krans och
hopvuxna så, att de bilda en gemensam slida, omfattande basen
af den ofvanför stående stamleden. Vi hafva sålunda här hos
Equiseta den stamform som kallas strå, liksom hos gräsen och
flockväxterna utmärkt derigenom att hon är sammansatt af
en mängd inuti ihåliga och från hvarandra afstängda leder,
som omgifvas af bladslidor. Visserligen bildas dessa
skafgrä-sens bladslidor ej af ett enda blads omslidande bas, utan af
liera kranssittande och hopvuxna blad, men detta
förhållande kan ej gerna inverka på vårt begrepp om sjelfva stammens
egentliga natur, ty hvarför skulle det ej lika väl på strået
som på stjelken och trädstammen kunna finnas både
krans-sittande och skiftevisa blad? Erkänner man icke Equiseta’s
stam för strå på grund af deras blads olika förhållande, så
måste man följdrigtigt skilja mellan två olika slag af
stjelk-och trädstam, allt efter som de uppbära skiftevisa eller
kranssittande blad. I thy fall borde vi äfven anse stjelken hos
Convallaria verticillata vara någonting annat än den hos C.
Po-lygonatum och multiflora. Och huru ofta finnes ej både
krans-sittande och skiftevisa blad på en och samma stam! Att
uii-derslägtet Hippochæle Milo., dit. Equisetum giganteum (ända till
36 fot hög), Equ. hyemale m. fi. höra, eger två-, möjligen
äfven fleråriga strån, bör ej eller utgöra något vigtigt inkast
häremot, ty af samma skäl skulle ej eller det jättehöga och
ofta greniga bambusröret kunna kallas strå.
Men lika väl som vi tro oss hafva nöjaktigt bevisat att
Equisetaceai’s stam rättast bör uppfattas som en egendomlig
form af strå, likaväl, ehuru dock ganska sällan, finnes hos
utländska ormbunksformer en stam motsvarande stjelken. Ty
hvad menas väl med stjelk? En enårig, vanligen grön och
saftfull siam (eller stamskott från en rotstock), som är
oledad, inuti tät och endast mera sällan omgifven af bladslidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
