Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Finska Vetenskapssocieteten har i dag fyllt sitt trettionde
år. Då man besinnar, att arbetarne i Societeten icke kunnat
utgöras af andra än embetsmän, hvilka" endast då och då från
trägna embetsgöromål kunnat smyga sig till det rent
vetenskapliga arbetet; att dessa arbetare för sina mödor i
Societe-tens tjenst icke kunnat påräkna hvarken materiel lön eller
yttre utmärkelser; att Societeten under större delen af sin
tillvaro äfven haft att kämpa med brist på medel för
realiserandet af sina sträfvanden; och slutligen, att alla företag äro
svårast i sin början; då man besinnar allt detta, skall man
kanske vara benägen att ursäkta Societeten det hon icke kunnat
uträtta mera än hvad som skett, och att förlåta henne, om
hon med tillfredsställelse blickar tillbaka på de nu
tillryggalagda tre decennierna.
Erkännandet såväl från utlandet som af egna landsmän
har också begynnt allt rikligare komma Societeten till del,
sedan de misskännanden, som icke heller saknats inomlands,
börjat allt mer och mer försvinna genom den klarnade
insigten af Societetens kall och betydelse. Ett sådant, samfund
som vårt har neml. icke till ändamål vetenskapernas
populariserande, hvarför andra anstalter antingen finnas eller böra
inrättas, utan vetenskapernas bearbetande. Societetens
ledamöter skola, en hvar i sin sak stående på höjden af tidens
vetande, bidraga till vetenskapens förkofran i allmänhet, i det
de draga sitt strå för dess utveckling och framåtskridande.
Då Societeten i sin krets söker upptaga alla dem af landets
eminentare vetenskapliga förmågor, som visa håg och lust för
vetenskaplig produktion, sammanfaller Societetens verksamhet
sålunda i det närmaste med landets vetenskapliga produktion
öfverhufvud och representerar dess arbete för vetenskapen
gentemot utlandet. Men i allt vetandes natur ligger det, att
icke kunna förblifva hemligt. Sagan förtäljer, huru konung
Midas" slaf, som ensam visste hemligheten om sin herres
långa öron, men icke vågade omtala densamma för någon
dödlig, gick ut på fältet, gräfde i marken en grop och lättade
sitt hjerta i det han in i denna utropade sin upptäckt.
Hemligheten förblef dock icke begrafven der, såsom han hade hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
