Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Mgra betraktelser öfver jernets naturalhistorie med
afseende isynnerhet å sjö- och myrmalmers uppkomst
och beskaffenhet. — Af A. E. Arppe.
(Föredrag vid årsdagen den 29 April 1869.)
Ehuru våra finska förfäder vid den tidpunkt då de
begynte komma i beröring med mäktigare grannar, befunno sig
på en ganska låg kulturgrad, synes man dock kunna antaga,
att konsten att bearbeta metaller hos dem icke blott var känd,
utan äfven med en viss färdighet och framgång bedrifven. De
inhemska benämningarne på silfver och koppar antyda en
tidigare kännedom om dessa ämnen och i jernets behandling
hade de namn om sig att vara synnerligen förfarne.
Folkdikten har bevarat minnet af denna skicklighet och med
poë-tisk frikostighet tilldelat sina hufvudhjeltar en underbar
förmåga att smida och hamra, utan att så noga angifva den
metall de bearbetade. Wäinämöinen går andra dagen efter sin
födelse i smedjan,
"Smider hamrande med släggan,
Städet klingar under slagen.
Smider sig en halmlik fåle,
Häst, som liknar ärtens stengel."
Men då fråga blir att smida Sampo, den gåtfulla
troll-qvarnen, erkänner han blygsamt:
"Sjelf jag ej förslår att smida,
Ivan ej sira granna locket",
tilläggande dock:
"Men en smed i hemmet finnes,
Hamrare med fyndigt sinne,
Hvilken äfven smidt på himmel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
