Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
fästat en vidskeplig betydelse. De bilda ofta rätt betydliga
massor, af hvilka de största funnits i Amerika; i Brasilien
t. ex. påträffades tvenne stycken, det ena vägande 17,300
skålpund, det andra 3,000 skålp.; det bekanta Pallas’ska
jernet från Siberien, som förvaras i S:t Petersburg, vägde
ursprungligen 1,600 skålp. och det under namn af "den
fördömda borggrefven11 bekanta meteorjernet i Elbogen i Böhmen
vägde 191 skålp. o. s. v. Kejsar Alexander I egde ett svärd,
som var smidt af meteorjern, hvilket Sowerby funnit i södra
Afrika.
Inga dylika jernmassor, hvarken större eller mindre,
hafva, såvidt man känner, någonsin nedfallit på den finska
jorden; den enda meteorsten, som funnit vägen till oss, är af
helt annan beskaffenhet och innehåller blott mikroskopiska
partiklar af gediget jern. Så rikt material för forskning
också dessa jernmassor från okända rymder lemnat vetenskapen,
så äro de dock som material för jernhandteringen af ingen
betydenhet.
Långt vigtigare vore om hos oss kunde uppvisas någon
betydligare tillgång på de vanliga jernmalmer, hvilka i andra
länder förekomma, och främst det s. k. magnetjernet, den
jern-rikaste af dem alla, och på sina ställen vid jordytan hopad i
outtömlig ymnighet. Vid Nischni-Tagilsk i Ural finnes ett
berg benämndt "Wissokaja Göra71: det är 300 famnar långt,
250 f:r bredt oeh 41 f:r högt och består till största delen af
magnetjern; då man betänker, att mer än 2/3 deraf är rent
jern, att man ej behöfver upphemta malmen ur djupa
schak-ter, utan spränger den ofvan jord, så kan inan finna, hvilka
fördelar en sådan grufva skulle erbjuda för en storartad
jern-tillverkning, om ej ortens afskilda läge stode för densamma
i någon mån hemmande i vägen. Berget Blagodat vid
Kuscli-winsk är ungefär lika beskaffadt, ty äfven der uppträda
o-fantliga massor af alldeles rent magnetjern; ett tredje berg,
som med dessa täflar i metallrikedom är deras granne
Katsch-kanar vid Turinsk. Ännu mägtigare lager bildar
magnetjernet i Torneå- och Luleå-Lappmark, der Kiirunvaara anses
hafva 1,400 famnar i längd och öfver 100 famnars mägtighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
