Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
af Diatomaceei-, samt två Annulater, Serj)ula vitrea (=
Pla-costegus tridentatus) och Spirorbis nautiloides, ifrån 700
famnars djup, äfvensom ifrån 1250 famnars en sjöstjerna,
Ophia-cantha spinulosa, hvilken han dock. såsom Sars sedermera
visat, orätt bestämde till Ophiocoma granulata. Men emedan
lefvande Foraminiferer ofta förekomma simmande i
hafsvatt-net och de anträffade skalen af Diatomaceer antagligen voro
afsatta ifrån hafvets högre lager, kunde hvarken Ehrenberg’s
stora auktoritet eller Wallich’s undersökningar fullkomligt
upphäfva den gängse theorien om djurlifvets upphörande vid
300 famnars djup, isynnerhet som de öfriga af Wallich
funna, nyss omnämnda djurformerna voro allmänt bekanta ifrån
vida mindre djup, till och med ifrån hafvets öfversta
regioner.
År 1861 inträffade emellertid två händelser, hvilka
hvardera på sitt håll fullkomligt bröto den gamla fördomen om
hafsdjupets lillöshet, och banade väg för riktigare vuer samt
nya forskningar af omätlig vigt och knappast anad omfattning.
Den ena, hvarpå jag här syftar, var Alphonse BIilne-Edwards’
undersökning af de djur, som funnos fasthäftade på en
söndrig telegrafkabel, hvilken under två års tid hade legat på
bottnen af Medelhafvet, emellan Cagliari och Bone, enligt
uppgift på ett djup af 2000—2800 meter. Den andra åter
var 1861 års under O. Torell’s ledning utförda svenska
expedition till Spetsbergen, hvari äfven jag var deltagare.
A. Milne-Edwards uppräknar följande djurformer, som
sutto fästade vid den af honom undersökta medelhafska
telegrafkabeln, nemligen tre musslor: Ostrea cochlear, vanlig på
50—70 famnars djup, den lifligt färgade Pecten opercularis
var. Audouini och Pecten testæ, som skall vara vanlig på
50—60 famnars djup, två snäckor: Monodonta limbata och
Fusus lamellosus, vidare Caryophyllia arcuata, eljest
uppgifven ifrån öfre tertiär bildningarne i Piemont och Messina,
Ca-ryophyllia electrica n. sp., som skall vara pliocén i Algier,
Thalassiotrochus telegrapliicus n. g. et, sp., Salicornaria
farci-minoides, Gorgonia sp. och Serpula sp. Det har förvånat, att
inan äfven här funnit invånare ifrån hafvets öfre zoner, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
