Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
fullt berättigadt framgick ur mera än tjugu års barbariska
behandling (p. 121 ff.). Han slutar arbetet med en högt
uttalad hyllning åt de protestantiska kämparne; dem
tillkommer "ett vigtigt rum uti hans nations häfder ty, ehuru på
undanskymda slagfält, stridde och föllo de för
samvetsfriheten.^
Vidkommande de hemlighetsfulla, ekstatiska fenomener,
hvilka voro förenade med Camisardernas resning, ansluter
sig förf. till den af en del naturvetenskapsmän hyllade
åsigten, att somnambulismen legat till grund för desamma, men han
förknippar dermed ett supranaturalistiskt moment och
framhåller, i likhet med mången modern spiritist, en fortsatt
andlig beröring emellan de uppoffrade martyrerna ocli deras
efterföljare, (pag. 137 ff.) — något hvilket han likväl icke vill
vindicera annan betydelse än den af en hypothes.
Uti den historiska litteratur, som tinnes rörande
ifrågavarande skifte af Frankrikes historia, intager arbetet
onekligen ett ej ovigtigt rum och kan, med hänsyn till förf:s redan
framhållna åskådningssätt, oberördt af konfessionel
antagonism, lämpligast ställas vid sidan af den i förtid döde Ernest
Moret’s Quinze ans du règne de Louis XIV (Paris 1859, 3
vo-lumer), med tillerkändt företräde likväl åt, Bonnemères
utförligare behandling. Arbetet har äfven erhållit lofordande
bedömmanden af fackmän i Bulletin de la Société de Chistoire
du Protestantisme fraticais, (Marshäftet innevarande år).
Uti några detaljer synas dock förf:s materialier varit
o-tillräkliga och refer. anser honom begått vissa misstag. Detta
gäller isynnerhet om slutepisoden för insurrektionen, då
underhandlingarne emellan den mest populäre bland cheferna,
Cavalier, och hofvet skildras. Förf. har i väsendtlig grad
följt Cavalier’s memoirer (London 1726, på eng.), ehuru
sedan länge dessa af kritiken förklarats otillförlitliga såsom
källa och skildt Court i sin Histoire des troubles des Cévennes
(Genève 1760) meddelat varning emot dem. Så har händt
att Cavalier vid sammankomsten den 12 Maj 1704 med
regeringens utskickade, markis de Lalande, framställs såsom
fordrande religionsfrihets medgifvande såsom vilkor för un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
