Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
budet återkallad t, ehuru Konungen genom ombytet kom ur
askan i elden. Starkt visade sig det fremmande inflytandet
redan vid riksdagen 1786, hvars erfarenheter synas hafva
bragt krigsplanerna till mognad.
Så till vida kan det sägas, att kriget påkallades af de
inre förhållandena. Men man får härvid icke glömma, att
dessa berodde af de yttre. Anjalamännens tänkesätt och
handlingar hafva för sanningen häraf lemnat bevis, som göra
all annan bevisning öfverflödig. De och deras anhängare i
Sverge kallade sig ^patrioter11, den Svenska frihetens sanna
vänner, och för dennas återställande sökte de bistånd hos
Sverges fiender. Denna hemska röda tråd löper igenom
Gustaf Hirs hela regeringstid ända till 1790. Han måste
från-rycka dessa patrioter detta stöd, ty härpå berodde Sverges
sjelfständighet. Så länge han bibehöll skenet af
Kejsarinnans vänskap — oaktadt 1772 — stängde han vägen för dem.
Men numera återstod honom endast ett medel — kriget
och den Nystadska traktatens sönderslitande. Härtill kom,
att endast kriget kunde upprätta riket ur den förnedrande
ställning, som de senast föregående usla krigen påtryckt
densamma. Om något kunde återvinnas af de landsdelar,
Sverge förlorat, skulle denna upprättelse befästa dess
sjelfbestånd. I sistnämnda hänseende voro Gustaf III:s
förhoppningar kanske öfverdrifna, ehuru de, såsom
fredsunderhandlingarne visa, inskränkte sig till återvinnande af gränsen
före 1743.
I alla dessa syften var Gustaf sannt Svensk, och
Svenska folket erkände det.
Bland de länge eftersagda anföranden af Konungens
fiender, hvilka v. Beskow egnar en utförlig vederläggning,
är äfven det, att Gustaf III och hans styrelse skulle varit
folket förhatliga. Denna fråga beröres här endast med
afseende på den allmänna sinnesstämningen under kriget.
Att revolutionen 1772 mottogs med förtjusning, och att
Gustaf under sina tidigare regeringsår var föremål för sitt
folks beundran och tillgifvenhet, har icke ens kunnat
förnekas. Senare följde väl missnöjen, ifrigt närda af patrioterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
