Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ger genom de genomsläppande lagren och, om ander dessa
befinnas ett icke genomsläppande lager, stadnar vattnet här,
det blifver stagnerande, d. ä. hydrostatisk^ och kan nu, om
matjordslagret icke befinner sig på andra sidan om gränsen
för det ofvanliggande jordlagrets kapillära stigningszon, skada
de växter som äro föremål för kultur. Taga vi härvid ännu
i betraktande, att, under de klimatiska förhållanden som äga
rum i Finland, nederbörd genom regn är ymnig och
uthållande om hösten, och att om våren riklig qvantitet vatten
tillföres jorden genom de betydliga snömassornas smältning,
finner man lätt, att öppna diken dessa årstider äfvensom om
sommaren, vid de häftiga åskregn, som icke sällan inträffa,
uppfylla ett hufvudsaklig! vilkor för vattnets afledande från
den odlade jorden. Men att fortsätta dessa axiomatiska
betraktelser blir för författaren och läsaren tröttande.
Jag tror mig sålunda hafva ådagalagt nödvändigheten
af öppna diken under de klimatiska förhållanden, som råda i
vårt fädernesland. Men af hvad jag ofvanför anfört, finner
man äfven, att sådana fall kunna förekomma i naturen der,
i anseende till vattensjuk alf, hvilken innehåller mer eller
mindre utsträckta källor, öppna diken icke så fullständigt,
som nödigt vore, kunna afleda vattnet. I sådana fall, böra
täckta diken tillika användas, för att afleda det vatten som
finnes i älfven, hvilket icke kan finna aflopp genom sådana
tegdiken som vi förordat. Detta förfarande är rationelt, och
kan man sålunda förklara den fördel, som flere
landthushål-lare vid åtskilliga tillfällen, och sednast vid det nyligen
afslutade sjette finska landtbruksmötet i Helsingfors, erfarit af
hos dem verkställd drainering. Men dessa skulle äfven på
sådan jord, enligt min förmodan, hafva skördat ännu större
fördel af sitt åkerbruk, om de tillika skulle hafva
underhållit tegdiken, på sätt jag ofvanföre meddelat. Några anföra
såsom en fördel, att de genom tegdikenas igenläggande
inbesparat en betydlig del af sin åkerjord. Vi svara,
åkerareal fattas icke i Finland, och kunna med skäl instämma i
marskalk Bugeauds yttrande till en af Frankrikes största
agronomer M. de Gasparin, hvilken ville väcka marskalkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
