- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XIII. 1870-1871 /
41

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

återstår för oss, att endast beklaga den jordbrukare, som
låter sig dåras af ett sådant råd. Tempus docebit. Vi
uppställa i detta afseende såsom axiom: Rationalism i
jordbruket leder till välstånd, irrationalism till ekonomiskt obestånd.

Vi hafva ofvanför meddelat, att den atmosferiska
luftens tillträde till den odlade jorden, på densamma utöfvar
ett välgörande inflytande, emedan härigenom den kemiska
oxidationsprocess, som omsätter de växtnärande ämnen
jorden innehåller till sådana föreningar, som äro lösliga i
vatten, härigenom blir möjlig. Häraf följer att drainrör, som
nedläggas i sådan jord, hvarest de icke kunna afleda
öfverflödigt vatten, såsom förhållandet är i en plastisk lerjord, då
de icke innehålla vatten, fyllas af luft. Man inser lätt, att
denna jord blir åtkomlig för den yttre luften, hvaraf följden
är, att en oxidationsprocess genom desamma kan inledas i
detta från luftens inflytande utestängde jordlager. Väl
bekant är att här förekommer jernoxidul *), hvilken bildar i

*) Se några betraktelser öfver jernets naturalhistorie, med
afseende isynnerhet å sjö- och myrmalmens uppkomst och beskaffenhet
af A. E. Arppe, offentliggjord i öfversigt af finska
Vetenskapssocietetens förhandlingar 1868—1869 pag. 100. En intresseväckande
afhandling, från hvilken vi icke kunna neka oss nöjet, att citera hvad
förf. anför i slutet af sin afhandling. "Huru outtömliga de förråder
af jern än må anses vara, som bergmassorne sluta i sitt inre,
outtöm-lige i detta ords stränga bemärkelse äro de sannolikt icke. Jernets
användning tilltager för hvarje sekel, med hvarje år. Vi bygga nu
af jern våra vägar och fartyg, våra efterkommande skola finna sin
uträkning vid att hafva sina bostäder af jern och att låta denna
metall i otaliga fall inträda i bruk i stället för sten och träd. Det
kommer en dag då jerngrufvorna äro uttömde. Men det jern, som blifvit
förbrukadt, har dock icke kunnat komma bort från jorden. Det
finnes der qvar, ehuru såsom stoft kringströdt i de lösa jordlagren. Der
förvandlas det genom upptagande af syre och vatten, till rost och
ockra; det råkar ut för förmultnande växtämnen, hvilka omsätta det
till jerncarbonat, i hvilken form det föres till sjöar och källor, för att
gifva upphof åt sjömalm. Sålunda kan det hända att sjömalmer i en
aflägsen framtid komma att hafva för jerntillverkningen en större
betydelse än de för närvarande äga. Så se vi äfven på jernets och
dess malmers historie, huru det som i naturen förstöres, lefver upp i
andra former igen", hvilket skönt kretslopp äfven här!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:10:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/13/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free