Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
forsalt ger en brunröd perla (titanjern), små oktaedrar af ett
metalliskt glänsande, magnetiskt mineral (magnetjern) samt
slutligen fina nålar af liexagoualform, hvilka till följe af sin
litenhet icke kunna närmare undersökas, men enligt all
sannolikhet utgöras af apatit, ett mineral, som anträffats såsom
inblandning i hyperit (Zirkel, Lehrb. der Petrographie II p. 125).
Dessa inblandningar finner man vid närmare
granskning äfven uti hyperiten från Satakunda, och bergarten på
Walamo är således i sjelfva verket ganska lik denna. Deu
skiljer sig blott genom en mindre tydligt utpräglad struktur,
i det att fältspaten i Walamo-hyperiten i allmänhet icke har
en så tydlig begränsning som den hos hjTperiten från
Satakunda, och derigenom äfvensom genom en något mörkare
färg är svårare att särskilja från de öfriga beståndsdelarna.
8. Mckflslans frän Lenipälä (Sarvikais) är af kand. K.
Collin till miueralkabinettet inlemnad, och är af intresse
såsom varande det första nickelhaltiga mineral, funnet i
Finland. Den förekommer insprängd i qvarz, är i friskt brott
silfverhvit, men på ytan genom anlöpning gråsvart samt
dessutom vanligen omgifven af en grön förvittringsprodukt
(nickelblomma). Den smälter för blåsröret till en jernsvart kula
under ymnig utveckling af arsenikrök, ger i tillsmält glasrör
ett rödbrunt sublimat af svafvelarsenik, i öppet
arseniksyrlighet samt svavelsyrlighet; det rostade pulfret ger med
borax och fosforsalt reaktioner för nickel: perlorna äro i
oxidationslågan smutsigt rödbruna, vid tillsats af salpeter
blåvioletta, samt blifva behandlade med tenn på kol grå och
oklara, och slutligen, efter den utfällda nickelns förening
med tennet, vitriolgröna, hvilket antyder närvaro af något
jern. I salpetersj’ra löser den sig under afskiljande af
svafvel till en grön lösning, som ger nickelns reaktioner. —
Dessa förhållanden bevisa mineralets identitet med
nickelar-senikkis eller nickelglans.
9. Orthit fra« Esbo och kyrkslätt. Detta i kemiskt
hänseende så intressanta mineral liar jag påträffat uti en peg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
