- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XIII. 1870-1871 /
77

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

rallelt med orthodiagonala genomskärningen men någon gång
äfven i rigtning af en utaf prismaytorna. Hos de flesta äro
likväl dessa lameller så tunna, att tvillingsstreckningen, som
städse går parallelt med kanten o P : ( ooPd ) hos orthoklasen,
blott vid noggrann undersökning med lupp helst i direkt
solljus kan upptäckas: detta är t. ex. fallet med en ljusröd,
ge-nomskinande orthoklas från Pargas, röd och hvit orthoklas
från Orijärvi, den vid porslinsfabrikation använda hvita
orthoklasen från Sordavala och Impilaks, röd kristalliserad
orthoklas från Tammela (Torro) m. fi. Slutligen finnes det
ännu andra t. ex. kristalliserad orthoklas från Tammerfors
och Rimito, hos hvilka lamellerna äro så tunna, att någon
tvillingsstreckning icke ens med lupp kan iakttagas; dock
visar sig den lamellära strukturen äfven i detta fall genom
den omvexling af klarare och mattare ränder, som städse
synes på genomgångsytan (æPæ) och hvilka gå parallelt med
kanten ( ccPæ ) : æP.

Uti denna sammanvexning mellan en mono- och en
tri-klinisk fältspat har man att söka orsaken till den olikhet,
som röjer sig hos den vanliga orthoklasens prismatiska
spjelk-ningsytor. i det att den ena af dessa som bekant lättare
framkallas än den andra. Hos den rena orthoklasen
(adula-ren) äro de enligt Tschermak (1. c. p. 569) fullkomligt lika
och, efter hvad jag funnit, äro de äfven hos den vanl.
orthoklasen, nemligen då den är kristalliserad och endast visar
otydliga spår till inblandning af albit (såsom hos de
nyssnämnda varieteterna från Tammerfors och Rimito) så lika,
att de näppeligen kunna skiljas från hvarandra, då de
deremot t. ex. hos orthoklasen från Kimito och den från Kitelä
äro tydligen skilda.

En omständighet, som förtjenar att anföras i
sammanhang med det ofvanstående är, att man hos de flesta af
ofvannämnda orthoklasvarieteter finner på de sprickor, som
genomdraga mineralet parallelt med spjelkningsrigtningarna,
fina, hvita glimmerfjäll afsatta, hos några mer, hos andra
mindre. Den hvita (kali-)glimmern synes sålunda vara en
lika så allmän förvittringsprodukt af orthoklas som leran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:10:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/13/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free