Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
sätt består i att anföra någon s. k. kraft, som i
naturprocesserna vore verksam.
T. ex. Det ena jernstycket fäster vid och uppbär det
andra. Detta kommer sig deraf, att det förra är magnetiskt,
eller båda äro det och fästa vid hvarandra i de motsatta
polerna. D. v. s. dessa företeelser äro yttringar af den
magnetiska kraften. Eller: — det venösa blodet förbytes i
lungorna till arterielt. Det kommer sig deraf, att vid
inandningen blodet upptager syre ur luften, i stället för kolsyra,
som afgår vid utandningen. D. v. s. denna process, blodets
syrsättning, är yttring af en kraft, som kallas kemisk
affinitet.
Och isynnerhet i nyaste tid har detta förklaringssätfc
fått en ökad betydelse genom läran om, hvad man kallar
kraftens eller krafternas omsättning eller förvandling.
Härmed förstår man, att t. ex. Värme (i den upphettade
vattenångan) frambringar mekaniskt tryck och rörelse; mekaniskt
tryck åter, t. ex. en axeltapps friktion mot sitt lager,
framkallar värme. D. v. s. värmekraften framkallar mekanisk
kraft och tvärtom. Emedan det nu kan mätas, huru starkt
mekaniskt tryck, som motsvarar vissa gradtal värme o. s. v.,
så säger man: det är samma mått af kraft, som öfvergår från
den ena företeelsen i den andra, yttrar sig i båda.
Denna krafternas omsättning har blifvit undersökt och
bestämd i ett stort antal naturprocesser, och vi hafva i den
inhemska litteraturen en högst intressant afhandling i ämnet
af D:r Hällsten med titel "Studier om kraftförvandling i
vitala processer."
Närmast föranledd af denna lära, uppstod för snart tjugu
år tillbaka i Tyskland en egen litteratur, som handlade om
kraft och materie och väckte mycket väsen — äfven något
oväsen — i den lärda verlden. De mera framstående
namnen i denna litteratur voro Moleschott och Vogt, den senare
isynnerhet åtnjutande stort vetenskapligt anseende. Vidare
Cotta, Dubois Reymond, den berömda fysiologen Virchhoff
m. fl.
Bullrande blef denna litteratur först genom en mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
