Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
omkring hvarann samt intaga hvilka lägen och ställningar
som helst, hvilka af yttre inverkningar bestämmas. Då
inträda de i det liqvida, flytande tillståndet. Men sjelfva
befrielsen ifrån kohesionens stela tvång kan ej försiggå utan
ett särskildt arbete på molekylerna och så länge detta
påstår, ökas icke deras svängningars storlek eller intensitet,
utan allt tillskott af värmearbetet konsumeras på nämnda
befrielsehandling. Emedan temperaturen till följe deraf under
tiden icke ökas, oaktadt tillskottet af värme, kallade man
fordom det dertill använda värmet bundet eller latent, nu
kallar man det smältningsvärme eller smältningsarbete. Så
snart detta arbete är fullgjordt, begynna åter de meddelade
värmerörelserna användas till förstärkning af molekylernas
vibrationer och deras aflägsnande från hvarandra — eller,
såsom förut är förklaradt, till temperaturförhöjning och
utvidgning, af hvilka den sednare hos flytande kroppar är i
förhållande till den förra större än hos de fasta, emedan
ko-hesionskraftens motstånd här är mindre. Men ehuru en
flytande kropps molekyler ega en viss större frihet i sina
rörelser, är den likväl ännu icke fullständig. Äfven i detta
tillstånd verkar molekylernas ömsesidiga attraktion
hämmande derpå, och hvarje molekyl qvarhålles af de omgifvande i
samband med dem genom en ganska betydande kraft,
hvilkens yttre uttryck är klotformen. Endast de ytterst eller
vid vätskans yta belägna blifva genom egna eller etherns
svängningar lösslitna äfven från detta band; denna
lösryek-ning får namn af afdunstning. De inträda dervid i
fullkomlig frihet eller i gasformigt tillstånd. Men denna öfvergång
mötes vanligtvis af något yttre motstånd. En vätska
omgifves merendels af andra kroppar, fasta, flytande eller
gasformiga. De fasta och de flytande motstå frigörelsen af
vätskans enskilda molekyler genom sin kohesion och tyngd,
hvilka derföre af dem dessutom måste besegras; dock kunna
de möjligtvis intränga emellan deras molekyler, gifva åt dessa
starkare rörelser och mer eller mindre fullständigt bana sig
väg genom dem. Ofvanom vätskau befindtliga gaser göra
deremot ett mindre motstånd, men då deras molekyler röra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
