Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
anse molekylernas antal på samma volum af alla enkla
gaser lika stort vid lika tryck och temperatur, och det
mekaniska arbetet, trycket, är lika på lika stora ytor samt
proportionel mot massan och hastighetens qvadrat, men massan
(vigten) af dem är olika efter deras olika specifika vigt, så
måste hastigheten hos särskilda gasers molekyler förhålla sig
omvändt som qvadratrötterna af deras specifika vigter.
Luftens molekylers hastighet (för sp.v. 1,000) var 1633,66,
derföre syrgasens (sp.v. 1,1056) = 1554,38, qväfgasens (sp.v.
0,9713) = 1659,13, vätgasens fsp.v. 0,0692) = 6211,60 fot i
sekunden. Med denna hastighet bulta (vi få ej mera säga
trycka) således gasmolekylerna på de kroppar, hvilka de
beröra, såsom verkliga smeder och kopparslagare. Deras
släggor äro osynligt små, men så mycket flere oeh
qvic-kare. Häremot torde väl, såsom ock förut skett,
invändas att gaser, hvilka inverka på luktorganerna, ju icke
sprida sig med denna stora hastighet. Detta härrör deraf att en
framilande molekyl under vägen snart (enligt Ci.ausii
beräkning sedan den tillryggalagt i medeltal 70 ggr afståndet
mellan två molekyler) stöter på eller kommer så nära andra
molekyler, att dess rörelseriktning derigenom förändras,
hvarföre den endast på mångfaldiga krokvägar kan kryssa sig
fram. Detta inverkar dock ej på deras rörelsehastighet eller
tryck.
Då, till följe af hvad nu i största knapphändighet
blifvit vidrördt, värmearbetets inverkan på de fasta och flytande
kropparnes molekyler konsumeras dels på kohesionskraftens
öfvervinnande, dels till meddelande af större
rörelsehastighet, och inan kan icke bestämma huru mycket som åtgår
till hvardera, men deremot funnit at.t allt värme, som
meddelas åt gaser, endast gifver åt deras partiklar hastigare
rörelse och deraf härrörande utvidgningsförmåga, är det
tydligt att de sistnämnde företrädesvis och bäst kunna tjena till
att bestämma huru mycket arbete motsvarar en viss mängd
af värme. Otn man uti ett dertill lämpligt kärl, t. ex. en
glascylinder, hvars innehåll genom gradering är deladt i 600
delar och i hvilken en kolf eller stämpel lufttätt men lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
