Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
ock af den yttre formen; hos en ganska tydlig kristall af
ersbyit har jag nemligen funnit följande planer: 110.110.
010.201.111.100*). Planet 100 är särskilt
anmärkningsvärdt såsom jemförelsevis sällan uppträdande hos
fältspats-arterna. För öfrigt skiljer sig ersbyiten från de öfriga
fält-spatsarterna äfven genom sin brachydiagouala spjelkbarhet
(1. c.); endast hos den s. k. loxoklasen förekommer enligt
Breithaupt en sådan. Då slutligen härtill kommer, att
ersbyiten äfven i afseende på sin specifika vigt företer en
anomali — genom några bestämningar häraf har jag nemligen
funnit den variera mellan 2,57 och 2,67 — så inser man
lätt, att denna fältspatsart icke kan förklaras i enlighet med
Tschermaks theori.
Förhållandet mellan ersbyiten och de öfriga
fältspats-arterna låter deremot lätt förklara sig genom deras
uppställning i serier, motsvarande kolföreningarnas homologa serier
enl. följande schema:
w i ni i
I. (R=A1;R=Na,Ca). II. (R=A1,B:R=Ka,Na,Ca,Ba).
llV ,„ , v „
f Si6 R2 R,’ 01G . . . Albit . . . Orthoklas . Adular.
(Si5 „ „ ) 014 . . . Oligoklas.........Loxoklas.
(Si4 „ „ ) 0,2 . . . Andesin .........Hyalophan.
(Si3 „ „ ) O10 . . . Labrador.........Ersbyit.
(Si2 „ „ ) O 8 . . . Anorthit.........Danbrerit.
Beräknar man enligt dessa formler den procentiska
sammansättningen för plagioklas-arterna af serien I, så
finner man, att i sjelfva verket de flesta analyser
öfverensstämma med dem, och de öfriga förklaras lätt såsom
blandningar utaf tvänne närstående species, mest i förhållande af
lika molekyler, hvarigenom man kommer till en
albit-oligo-klasfältspat, en oligoklas-andesin o. s. v. — Sannolikheten
för detta betraktelsesätt bestyrkes deraf, att äfven andra mi-
*) Jag har i denna afhandling begagnat mig at’ det Millerska
beteckningssättet för dess enkelhets skull. Det är emedlertid såsom
bekant lätt att öfverföra de Millerska formlerna i de Naumanska
genom att taga de reciproka värdena för indices.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
