Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Muscont från Kimito (N:o 1). Den plana glimmern från
Skogböle i Kimito bildar temligen stora tvillingskristaller
med 110 (m) såsom tvillingsyta. (.Fig. 6 visar en sådan i
tvärgenomskärning; pilarna utmärka riktningen af optiska
axelplanet, och de tre hvarandra korsande linierna
slagli-niernas riktningar.) Så vidt man med handgoniometern kan
uppskatta, ligger prismats spetsiga vinkel m : m mellan 59°
och 60°. Den basiska spjelkningsytan företer ganska tydliga
veck gående i det närmaste normalt mot begränsningsj^torna,
och således i riktning af de prismatiska ytorna 310.
Parallelt med dessa sistnämnda visar sig också en trådig
spjelk-barhet; och dessutom kan ännu en spjelkniugsriktning
skönjas uti fina sprickor gående parallelt med makrodiagonalen
eller 010. — Ganska lik denna glimmervarietet. endast
skiljande sig genom ett mindre värde på <p, är den från Torro
i Tammela (N:o 12).
Dliiscorit från lMtkaranta. Från en jernmalmsskärpning
invid Pitkäranta grufvor har jag tagit en glimmer (N:o 14)
ined en mörk, i tunna lameller grönaktig färg samt
hexago-nal omkrets, på grund hvaraf man vore benägen att hänföra
den till biotiten. Den är dock tydligen, såsom det optiska
förhållandet utvisar, muscovit. Kristallerna äro merendels
små och enkla (fig. 7a). En något större kristall visar dock
en tvillingsartad sammansättning (fig. 7b), röjande sig dels
genom den olika riktningen af det optiska axelplanet, dels
ock genom en af pyramidala ytor bildad ingående vinkel.
På basiska genomgångsytan kunna deremot inga gränser
märkas mellan de skilda individerna. Denna sammanvexning är
sålunda bildad dels enligt den vanliga lagen med 110 såsom
tvillingsyta, dels i enlighet med den redan af Sénarinont (1. c.)
uppställda lagen, att en prisinayta hos den ena individen är
förenad med brachypinakoideii hos den andra.
Den färglösa glimmern från Pitkäranta (n:o 7) bildar
stora, oregelmässigt begränsade lameller, hvilka innesluta,
isynnerhet vid kanterna, små, svarta, hexagonala
gliminer-fjäll. Hexagonerna äro dels reguliära, dels utdragna i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
