Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
row först betraktades såsom rhombiska (Materialien zur
Mineral. Russl. II p. 126), sedan som hexagonala (1. c. p. 291)
och slutligen af Hessenberg (Abh. d. Senck. Ges. VI p. 15)
ådagalades vara hexagonalt hemiëdriska.
På denna kristall förekommer nemligen en yta, som
enligt mätningar med handgonioinetern lutar mot bas. planet
ung:. 100°, och således tillhör en form, motsvarande den af
o J i
Hessenberg antagna grundrhombëdern (100), nemligen
pyramiden 311, då man till grundform (111) tager den, hvars
ytor luta mot bas. planet (001) 106° —107° (beräknadt af
Descloizeaux = 106° 53’), och hvilken också nära nog
fullständigt uppträder hos ifrågavarande kristall. Underordnadt
uppträda dessutom ett brachydoma, som lutar mot 001 114°—
115° och således är 403 (ber. enl. Descloizeaux: 114°29’),
äfvensom en pyramid, hörande till grundserien [001, 110]
och liggande i zonen [111, 403], alltså 221, samt slutligen
ännu en spetsigare doma-yta i zonen [311, 221], således 401.
Denna kristall öfverensstämmer med biotitkristallerna
från Vesuvius (Hessenberg 1. c. p. 22) äfven deri, att
pyramidytorna på vissa ställen visa ingående vinklar, hvilket man
vid första påseendet vore benägen att betrakta såsom
antydande en tvillingsbildning med 001 till tvillingsyta. Den
härrör dock äfven här blott af en oscillatorisk kombination:
man finner nemligen på kristallens ytor en fin streckning
lik den t. ex. hos aragonitkristaller förekommande, gående
i riktning af den ena utaf ytorna 310, samt antydande en
tvillingsbildning efter detta plan, och då denna fina
streckning fortgår oberoende af de ingående vinklarna, finner
man, att det hela bildar en skenbart enkel kristall, som är
oscillatoriskt (trappformigt) kombinerad i likhet med
förhållandet hos qvarz m. fi. kristaller.
Den nyssnämnda tvillingsbildningen, hvilken icke
anträffas hos den Vesuviska glimmern, visar nu, att
ifrågavarande Pargas-glimmer verkligen är rhombisk och icke
rhom-boëdrisk, såsom man möjligen på grund af dess likhet med
den förra skulle vara benägen att antaga. Också visar
glimmern från Vesuvius, såsom jag sjelf varit i tillfälle att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
