- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XIV. 1871-1872 /
47

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

taceæ och Ricciece. Af dessa kunna vi antaga endast tre,
nemligen Marchantiacece, Jungermaniaceæ och
Anthocerota-cece, alldenstund Riccieæ endast äro de lägsta, med Phasceæ
hos bladmossorna analoga, formerna af Marchantiacece, och
il/oHøc/e«-slägtet af Gottsche bevisats vara en länk, närmast
Blasia, inom kedjan af Jung. frondosce. Dessa tre tribus
ega alla mössa, med undantag dock af Anthocerotacece, hos
hvilka den nakna centralcellen ligger insänkt omedelbart i en
håla af sjelfva bålen och der sålunda ingen mössa kan
uppkomma.

Det normala, hvad mössans natur angår, är att hon
uppstår genom utväxande af det cellulära hyllet kring
central-blåsan i honorganet. Så gestaltar sig förhållandet så väl hos
blad- och hvitmossor, som ock hos Marchantiacece och en
stor del af Jungermaniaceæ. Detta är den form af mössa,
hvilken jag kallat calyptra gynomitriea, emedan hon ingår
redan i sammansättningen af honorganet, men ännu en annan
form deraf visar sig hos Jungermaniaceæ, nemligen den mössa,
hvilken jag skulle vilja benämna calyptra thalamomitriea,
på grund af att hon uppkommer genom en utväxning af
in-florescensens axel eller honfäste (thalarnus) kring den omogna
frukten och icke från pistillidiet. Då denna form af mössa
aldrig ännu blifvit utredd och då hon är af synnerlig vigt
äfven i systematiskt hänseende, torde hon lämpligast förstås,
om vi följa hennes utveckling hos någon viss mera allmän
hithörande lefvermossa, t. ex. hos Tricliocolea tomentella.

Den unga honblomställningen hos ifrågavarande art
sitter i stammens spets, och förlänges stammen uppåt genom
utväxande af en gren, utgående från någon af de öfversta
bladvecken, omedelbart under samma perichætium. I fall
blott en enda gren framskjuter, kommer perichætiet på sidan
af stammen och kan sålunda misstagas för att vara
ursprungligen lateralt, men ännu vida vanligare är att nästan på samma
höjd af stammen, och derför nästan motsatta, innovationer
utvecklas, hvarvid honblomställningen kommer att sitta i
botten af stammens gaffelgrening. Perichætiet är till först litet
och kort, öfverallt täckt af små trådlika greniga skärm, lika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:10:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/14/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free