Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finnarne i förhållande lill Indogerinaiierue,
enligt J. G. Cuno.
Sistförlidne är utkom i Berlin af J. G. Cunos stort
anlagda verk "Forschungen im Gebiete der alten Völkerkunde"
dess första del, innehållande på 408 sidor en undersökning
om de gamle Scytherne. Såsom bekant, hafva angående detta
folks både härstamning och förhållande till senare nationer
de mest stridiga åsigter blifvit framställda af vår tids
förnämste historici och lingvister, bland hvilka vare nog att nämna
Klaproth, Niebuhr, J. Grimm, Schafarik, Zeuss, K. Neumann.
Müllenhoff, ni. ti. Redan häri ligger, oafsedt frågans vigt
för kännedomen af hela Europas forntid, en mäktig maning
till förnyad ompröfning af ämnet, och man måste glädjas att
se det behandladt med den allvarliga forskningsifver, som
möter oss öfverallt i ofvannämnde bok. Det kan dock så
mycket mindre nu blifva min afsigt att lemna någon
fullständigare resumé ur Cunos redan af den utländska kritiken
mycket fördelaktigt bedömda arbete, som jag för min del
icke kan obetingadt förena mig i dess slutresultat beträffande
de pontiske Scythernes identitet med den lettoslaviska
folk-familjen, men ett anförande af de grunder, som motivera
mina tvifvelsmål skulle påfordra en vidlyftigare utläggning
än tillfället och mina närvarande sysselsättningar erbjuda
eller tillåta. För att fästa den inhemska forskningens
uppmärksamhet vid det förtjenstfulla arbetet, torde det vara nog
att endast meddela några yrkanden ur det kapitel, soqi bär
öfverskriften: "Der indogermanische und der ural-altaische
Sprachstamm".
"Icke blodet", heter det deri, "är det, som bestämmer
ett folk, utan anden, d. v. s. lifsyttringarna i språk, seder
och historie. Härpå beror folkens förvandtskap, icke på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
