Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
är lika med förhållandet mellan deras tyngder i lufttomt rum
och på samma ställe af jorden, så synes det ju vara helt
naturligt att vid noggranna vägningar reducera till lufttomt
rum såväl vägda kroppens som vigternas tyngder; ty det
tal, som sålunda bestämmes, uttrycker direkt storleken af
kroppens massa i förhållande till den använda vigtsenheten.
— Enligt den svenska vägningsmetoden kommer man väl
till samma mål, men på ett nog indirekt och oegentligt sätt.
Man definierar först det svenska skålpundet såsom
rikslika-rens tyngd i luft af normal beskaffenhet på det ställe af
jorden, der vägningen anställes, d. v. s. att svenska
skålpundet är en kraftenhet, som varierar med latituden och höjden
öfver hafsytan, så att den förblir proportionel mot
tyngdkraftens intensitet på hvarje ställe af jorden. I denna
variabla kraft-enhet uttrycker man sedan tyngden i
tomrummet af den vägda kroppen, och emedan då äfven denna
tyngd är proportionel mot tyngdkraftens intensitet, så blir
förhållandet mellan båda tyngderna ett konstant lal, som
betecknar kroppens massa. Enheten för detta tal är likväl icke,
såsom man skulle vänta, massan af någon verkligen
existerande svensk vigtsetalong, såsom t. ex. rikslikare-skålpundet,
utan massan af en fingerad kropp, hvars tyngd i lufttomt
rum är lika med tyngden af den lika benämnda
vigtsetalon-gen i luft af normal beskaffenhet. — Till dessa den svenska
vägningsmetoden åtföljande förvecklingar kommer ännu en
teoretisk origtighet, som torde förtjena att framhållas. Om
svenska rikslikare-skålpundet tankes förflyttadt till skilda
latituder, så varierar dess tyngd i luft af normal beskaffenhet
strängt taget icke såsom tyngdkraftens intensitet, hvilket vid
skålpundets definition förutsattes; ty denna tyngd kan anses
bestå af tvenne termer, nemligen: l:o likarens tyngd i
tomrummet, 2:o minus luftens lyftning. Vore nu normal-luften
alltid af samma täthet, så skulle båda termerna blifva
proportionel mot tyngdkraftens intensitet. Men sådant är icke
verkliga förhållandet; ty luftens normala beskaffenhet
bestämmes genom trycket af en qvicksilfverpelare af gifven
höjd (25,6 sv. dec. tum) och emedan denna pelares tryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
