Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
andra åligganden, derjemte bör för den vilda boskapens
räkning inberga hö, som särskildt uppställes på upprätt stående
stänger. Icke sällan nedvräkas böndernas egna höstackar
om vintern af detta djur, som i dem stundom t. o. m. skall
söka sig skydd emot kölden. Under den kalla årstiden
lemnar den föröfrigt sällan skogen om dagen och är endast om
natten i rörelse efter sina födoämnen.
Den europeiska bisonoxens osteologiska byggnad är
redan, och det nog fullständigt, beskrifven af’ Bojaivus (Act.
Acad. Caes. Leop. Carol. Nat. Cur. XIII, part. II). Vi hafva
förut framhållit olikheten i pannans form och hornens
vid-fästning hos Bison europaeus och de vanliga raserna af den
tama boskapen; en omständighet anser jag mig här ännu
särskildt böra utpeka, nemligen att hos bisonoxen finnas 14
refbens par, då man hos den vanliga boskapen, åtminstone
enligt regel, endast finner 13. Den bisonko Bojanus var i
tillfälle att undersöka hade visserligen endast 13 par refben,
men detta var ett tillfälligt undantag, ty Eichwai.d
omnämner, att den ko man erhållit till universitetet i Wi Ina
hade 14.
Största likheten har ifrågavarande art bland alla nu
lefvande species onekligen med Bison americanus. Vårt
museum har utsigt att denna sommar genom
naturaliehand-laren G. A. Fram i Amsterdam riktas med ett exemplar af
sistnämnda art med åtföljande skalle; måhända blir jag
derigenom i tillfälle att framdeles meddela Societeten några
jemförelser emellan dessa tvenne artformer.
Jag anser det onödigt att här lemna en beskrifning
öfver den europeiska bisonoxens yttre utseende, då densamma
numera finnes uppstoppad i härvarande museum. Endast
med afseende å färgen vill jag omnämna, att kalfven skall
bära en silfvergrå drägt utan några teckningar; vid fyra
eller sex års ålder blir den svartaktig och då håren samtidigt
äro långa och glänsande, skall bisonoxen vid denna ålder
vara vackrast, men härefter färgar sig hufvudet och halsen
mera kaffebruna, tills hela kroppen slutligen antager denna
färg. Att sluta efter färgen är vårt exemplar således en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
