Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
grader, hvilka äro uppdragna på en pappersskala, innesluten
uti ett lufttätt glasrör, som omgifver thermometerröret.
Före afresan underkastades desamma kalibrering och
undersökning af nollpunkterna. Emedan vid kalibreringen,
eller undersökningen af thermometerrörets kaliberfel, följdes
en method, som senare tillämpades på de flesta
thermome-trar, hvilka under resan undersöktes, så skall jag närmare
angifva densamma.
Sedan en qvicksilfverpelare af 15 till 25 graders längd
blifvit afskild, så fördes densamma längs thermometerröret
och jemkades så att dess ena ända alltid sammaföll med
något helt tiogradtal, hvarefter den andra ändans läge aflästes.
På sådant, sätt erhölls en serie af rörlängder, från tio till tio
grader, jemförda med samma mått. Tages nu medium af
alla afläsningarne, så erhålles medellängden af sjelfva pelaren
och om denna storhet med motsatt tecken adderas till hvar
och en af de gjorda afläsningarne, så fås ett tal, som
taget med motsatt tecken utvisar huru mycket röret öfver
eller understiger meddellängden. Att detta tal bör hänföras
till det gradtal, som utvisas af midten af qvicksilfverpelaren
vid hvarje afläsning är en nära till hands liggande hypothes,
hvilken äfven blifvit antagen, ehuru härvid endast rörets
ojemnheter och ej sjelfva graderingens tages i betraktande.
För att nu kunna använda den sålunda erhållna
korrektions-serien, så måste man känna absoluta korrektionen vid tvenne
särskilda gradtal. Att det ena gradtalet alltid utgjorts af
nollpunkten är tydligt: emedan denna korrektion är konstant
för hela skalan, så adderades skilnaden emellan densamma
och korrektionen för kaliberfelet till den genom
kalibrerin-2en erhållna serie. Känner man nu vidare absoluta korr. vid
o
en annan temperatur, så utvisar skilnaden emellan detta tal
och korrektionen för kaliberfelet, rättadt genom korrektionen
för nollpunkten, den korrektion, som härleder sig från
kokpunktens läge. Denna bör nu fördelas jemt på alla graderna
emellan noll och den observerade temperaturen, då man
slutligen erhåller de absoluta korrektionerna för thermometern.
Att kokpunkten vore den lämpligaste temperatur för erhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
