Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
lokalens beskaffenhet, ty för att nå målet vid dylika
observationer erfordras i allmänhet en vidsträckt utsigt.
§ 3. Vid ett annat tillfälle, har jag, mest på grund
af andra forskares iakttagelser, men äfven till en del på
egna, gjort en sammanställning af alla de skäl, som tala
till förmon för polarljusets elektriska ursprung. De utgöras
hufvudsakligen af: fenomenets elektromagnetiska verkningar,
ljusets egendomliga likhet med det elektriska ljuset i
liift-förtunnadt rum, spektralanalysen resultat, fenomenets
variabla höjd öfver jordytan, isynnerhet i polartrakterna,
åskvädrens aftagande antal från eqvatorn mot polerna,
polarljusurladdningar ur molnbäddar, den stora föränderligheten i
ort för sjelfva fenomenet, som ingalunda alltid försiggår
omkring magn. polen m. m.
Under det att åskvädrens antal vid eqvatorn utgör
omkring 52 i året. så kunna de vid 70° nordl. lat. anses
alldeles hafva upphört och den påtagliga orsaken är att
urladdningen förändrat form, från åskväder öfvergått till
polarljus. Med afseende härå föresatte jag mig att såvidt
görligt var under en hastig genoinresa, anställa efterfrågningar
angående åskväder i nordliga trakter. Härvid fann jag att
deras antal i Lappmarken visserligen är relativt ringa, men
att de deremot uppträda med stor våldsamhet. Det
jämn-förelsevis största antalet af de personer, ined hvilka jag kom
i beröring, hade varit närvarande vid åskslag; och tager
man härvid i betraktande Lapplands glesa befolkning, så får
detta faktum högre betydelse. Tillika hade man ofta
iakt-taüii blixten i form af en eldkula. Så ofullständiga dessa
O O
observationer än äro, så synas de mig dock tala för att
åsk-urladdningen, ju högre man kommer mot norden, sänker
sig lägre ned i atmosferen och försiggår oftare emot jorden
i form af åskslag, hvilket enligt all sanuolikhet åter har sin
grund uti luftens stora relativa fuktighet. Också synas
molnen, isynnerhet vintertid sänka sig mycket lågt, ty de
kunde ofta ses framför bergloppar, som ej hade någon synner-
’) Sv. Vet. Ak:s Öfversigt 1. c., p. 676 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
