Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
tankar. Äfven här inom den oorganiska verlden påträffa vi
så att säga en skilnad till familj, slägte och art, alldeles
såsom hos djuren och växterna, der vi lika litet kunna
utröna hvarför af ett gifvet slags ägg eller frö städse visar
sig uppstå en afkomma, lik den varelse som skänkt
densamma dess tillvaro. De för våra sinnen uppfattliga fenomenen
kunna vi visserligen så småningom någorlunda, låtom oss
åtminstone hoppas det, komma underfund med. men den
det hela genomträngande, lifgifvande och beherrskande
anden eller, hvad som är det samma, den af gammalt
benämnda lifskraften torde för all tid undandraga sig våra och våra
efterkommandes om än aldrig så djuptänkta och noggranna
spekulationer och forskningar. Tj frågan om andeu i
naturen, lifskraften eller hvad vi nu vilja kalla deuna eviga
kraft, är blott en omskrifning af: hvad är Gud? Och kunna
vi på detta klarare framställda spörjsmål icke gifva mer än
ett enda riktigt svar. det ödmjuka och ärliga: vi vela ej;
dock är det allas vår oafvisliga pligt att oupphörligen
tränga det aflägsna målet allt närmare in på lifvet, oaktadt
detsamma likt horizonten städse viker tillbaka för vårt
oaflåtliga och närgångna kunskapsbegär. Men denna andes
tillvaro kunna vi derför ej förneka, ja vi behöfva ej ens blott
tro derpå, ty vi känna dess närvaro och kunna se dess spår
öfverallt och alltid så väl i oss sjelfva soin i den
omgifvande naturen. Att med materialismen anse, ty om någon slags
visshet kan ej här ordas, det de kemiska och fysiska
lagarne, af hvilka vi dock ännu känua så litet, allena äro
tillräckliga för lösning af hvarje gåta, om än aldrig så
invecklad, vore att förneka vårt eget andliga väsen, att upphäfva
all moral eller just den egenskap hvarigenom vi äro i stånd
till fortskridande utveckling och förädling inom andens verld,
ja göra oss till de farligaste vilddjuren utan tyglar och utan
ansvarighet. De yttringar lifskraften vi?ar oss hafva
visserligen numera till någon ringa del förklarats i enlighet med
de förr så föga kända naturlagarne, men kommer dock,
enligt vår öfvertygelse, alltid att qvarstå ett oåtkomligt
centrum, en kärna, som ensam kan tyda den grundsanning som
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
