Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
lägre organiserade Schizomyceterna. o. s. v. Det är, endast
slägtskapen, afliniteten, som, jemte en vidsträckt kännedom
om dessa yttersta regioner och naturforskarens ofta geniala
instinkt, kan vägleda vid den naturenliga anordningen, ty,
såsom redan sagdt är, några skarpa kännemärken gifvas icke.
Många olika skiljetecken mellan växter och djur, hemtade
från deras byggnad, utveckling och andra biologiska
förhållanden, från deras kemiska sammansättning ni. m., ha/va
af forskarne framställts, men ännu har icke ett. enda kunnat
uttänkas eller iakttagas, som under alla förhållanden håller
streck. Att omtala dem alla skulle föra oss aldeles för långt
på sidan af vårt ämne, vi må derför åtnöja oss med alt
taga i betraktande blott tvänne af de åtskiljande karakterna,
hvilka äro grundade i de begge olika organismernas eget
lif och derför mest handgripliga, nemligen rörelsen och
känseln. Vi skola dock under fortgången af vår betraktelse
finna att ej heller dessa begge lifsyttringar, som äro så i
ögonen fallande hos djuren, saknas hos växterna, utan att
de äfven hos dem äro allmänna, ehuru stående på en lägre
utvecklingsgrad; skilnaden är nemligen här, såsom öfverallt
i naturen, ej qvalitativ, utan blott qvantitativ.
Allom bekant är att känseln hos djuren beror på
närvaron at en egen väfnad, kallad det sensitiva nervsystemet
och sammansatt af små nervcentra, ganglier eller nervceller,
hvilka medelst långa trådlika utskott sammanhänga
sinsemellan. Ett annat nervsystem åter, som, ehuru af nästan
samma byggnad, icke har någonting med känseln att skaffa,
utan med näringen, nutritionen, utgöres af de s. k.
sympatiska eller vegetativa nerverna och kan derför nu saklöst
förbigås. Om någon känselnerv från ytterverlden mottager
ett intryck, fortledes detla medelst nervtråden till ett
centrum, som förer det direkt eller genom andra
mellanliggande dylika till den nervcell eller celler, som till speciel
uppgift äga att till sist mottaga detta samma intryck och, 0111
så behöfves, åt kamrater af annan natur meddela derom för
åstadkommande af den effekt som är afsedd med intryckets
inverkan på organismen. Inom denna organism råder så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
