Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
sina fortskaffningsorganer, lägger sig intill och faster sig vid
något i vattnet liggande föremål, såsom stenar, trästycken
och dylikt, omkläder sig med en cellhinna och den nya
plantan utväxer omedelbart genom vanlig celldelning.
Zoo-sporen. denna nakna och könlösa protoplasmaknopp, tjenar
följakteligen till artens förökning, ett annat rörligt organ
finnes äfven bos de flesta afdelningarne inom sporväxterna,
men tillhör den hanliga sfären, nemligen antherozoiderna,
hvilka i sitt bäst utbildade skick visa sig hos de högsta af
hithörande former, såsom bräkengruppen, mossorna och
Cha-raceerna. I deras hanorganer uppstå talrika runda celler,
inneslutande hvar sin spiralvridna protoplasmakropp eller
hanliga element. Hanorganet öppnar sig, hancellen
sönder-spräuges och den inneslutna antherozoiden blir fri, för att
genom vattnet eller den fuktiga luften spiralformigt röra sig
framåt till pistillidiet, genom hvars öppna märke han
kryper in och ned till honprotoplasmat, och genom
sammansmältningen med detta åstadkomma utbildningen af frukt och sporer
eller omedelbart en ny planta. I fråga varande
rörelseförmåga hos sporväxternas hanelement ersättes hos fröväxterna
genom utväxuingen af pollenröret från det på pistillens märke
fallna frömjölskornet.
Vi hafva nu i största korthet afhandlat de rörelse- och
dermed stundom förenade känselfenomen som hos växterna
blifvit in till denna dag uppmärksammade och dervid
funnit att, fastän möjligen ett och annat af företeelsen kan
förklaras i öfverensstämmelse med fysiska och kemiska lagar,
såsom ljus, värme, tyngd, kapillaritet, diffusion, kemisk
frän-skap m. fi., dock dermed blott, det ytliga af fenomenet
blefve knapphändigt utredt, så mycket mera som i de flesta
fall nian ännu icke det minsta insett hvilka lagar och på
hvilket sätt dessa skulle verka. Så affärdas t. ex.
känsligheten hos sensitivan med den förklaring att. samma
känslighet orsakar en safttillströmning till den undre delen af
O O
den kontraktila yttre barkväfnaden i den ansvällda
basilar-leden, med hvilken småbladen äro fästade, och att dessa på
grund häraf måste resas uppåt mot hvarandra. Men hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
