Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
vid 100° à 110° C., nämligen l:o å 1,0395 grm, som vid
stark glödgning, tills konstant vigt erhölls, förlorade 0,1270
grm, motsvarande 13,22 pct vatten, 2:o å 0,3500 grm med
0.0423 grm gl. förlust och 12,08 pct vattenhalt, 3:o å 1,7067
grm, som förlorade 0,2023 grm, motsvarande 11,85 pct vatten,
och 4:o å 1,671 grm, som gaf 0,209 grm gl. förlust eller 12,50
pct vattenhalt.
Vid analyserna har allmänna gången, utan hänsyn till
detaljerna, varit följande. Efter mineralpulvrets nedsmältning
med kaliumnatriumkarbonat har kiselsyran afskilts på vanligt
sätt. Lerjorden och jernet ha under kokning först blifvit
utfälda med ättiks-natrium och ur filtratet manganet vid 50°
à 60° C. uppvärmning med underklorsyra natrium. Blott
spår af kalk ha utfallit då lösningen, försatt med ammoniak
och oxals. ammonium, fått stå omkring 12 timmar, hvarpå
tnagnesian utfälts med fosfors, natrium. I den ena analysen
afskildes jernet medels viiisyra och svafvelammonium från
lerjorden, hvilken bestämdes blott af vigtsdifferensen. — De
sålunda utförda analyserna ha lemnat följande resultat:
1. 0,9072 grm glödgadt pulver af de till första vatten
bestämningen begagnade styckena (motsv. enl. beräku. 1,0335 grm
vid 100° C. torkadt vattenhaltigt mineral) gaf kiselsyra 0,3404,
lerjord och jernoxid 0,2049, manganoxidoxidul 0,0039, spår af
kalk, och magnesia 0,3617, samt II. 0,2988 grm glödgadt (af
andra vattenbestämningsprotvet = 0,3399 grm vattenhaltigt)
mineral gaf kiselsyra 0,liio, lerjord 0,0375, jernoxid 0,0324,
manganoxidoxidul 0,0015 och magnesia 0,1166- — Mineralets
ur dessa analyser beräknade procentiska sammansättning
öfverensstämmer nästan fullkomligt med penninens från
Zer-matt, enligt analyser af Schweizer, Merz, Mac Donnell och
v. Hamm, hvarföre dessa till jämförelse här anföras:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
