Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
substitueras af At och \ till | Mg af Fe. De kloritartade
mineralierna vore sålunda att betraktas som föreningar af
magnesiahydrat och ett singulosilikat af magnesia och
jernoxidul, hvilket senare i större och mindre mon företrädes af
aluminiumoxid. — I anseende till den svårighet, hvarmed de
sista molekylerna vatten kunna utdrifvas ur kloritarterna,
antager åter C. Rammelsberg (Zeitschrift d. deutsch. geolog.
Ges. 1868, XX p. 87), att detta likasom för glimmern, talken
o. s. v. utgör en glödgningsprodukt och vill derföre betrakta
dessa mineralier såsom föreningar af ett
magnesiuni-siugu-losilikat med aluminiumhydroxid enligt formeln Mg5HSi30i2
—|— Al H3 Og. Dock kan enligt de analyser, som förefinnas,
endast ripidoliten, då man beräknar 5 mol. silikat på 6 mol.
aluminiumhydroxid, otvunget subsumeras under denna formel,
som fordrar 32,43 kiselsyra, 36,04 magnesia, 18,56 lerjord och
12,97 vatten. Äfven med antagande af att allt jernet,
hvilket dock påtagligen icke är förhållandet, ingår såsom oxid
och ersätter lerjorden, blir likväl lerjordshalten lägre än
förestående formel fordrar, hvarföre det är möjligt att all
hittills analyserad pennin, såsom äfven Wartha (Journ. f. pr.
Chemie XCIX p. 84) i penninen från Findelengletschern
funnit fina nålar af diopsid, innehållit mikroskopiskt inneslutna
fremmande ämnen, ehuru visserligen den stora
öfverensstämmelsen mellan analyserna synes strida emot ett sådant
antagande. Frågans slutliga lösning tyckes derföre bero på
framtida noggrannare undersökningar.
Slutligen torde här böra ånyo framhållas en
omständighet af intresse beträffande Lupikkopenninen. Den
förekommer nämligen icke blott i närmaste yttre förening med
meta-xoit, utan den kemiska analysen å det senare mineralet har
äfven ansetts tyda på att detsamma utgör någon
förvandlingsprodukt af penninen (A. E. Arppe: Analyser af finska
mineralier III. Acta soc. sc. fenn. Tom. VI p. 582). — Denna
omsättningsgång synes likväl något ovanlig i anseende till
metaxoitens stora kalkhalt, och man kunde möjligen tänka
sig, att sönderdelniugsprocessen tvärtom förlöper sålunda,
att metaxoiten genom inverkan af svafvelsyrad magnesium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
