Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
för det nationela berättigandet ett oeftergifligt vilkor,
hvilket skiljer den lifskraftiga nationaliteten från dessa bortdöende
stammar, som anträffats bland Amerikas urskogar eller på
Sibiriens tundror. Detta vilkor för att en nation skall lefva
består deruti, att den måste bevisa sin rätt att lefva genom
att ådagalägga sin förmåga att någonting uträtta för den
allmänt menskliga utvecklingen. Det egendomligt nationela å
ena sidan, det allmänt menskliga å den andra äro de tvenne
faktorer, som genom sin samverkan skapat den kultur,
hvaröfver vår tid med rätta yfves, och historien ådagalägger
ovedersägligt, att närhelst den ena eller den andra af dessa
faktorer blifvit åsidosatt, död och förstörelse varit den
oundvikliga följden. Det stora Romerska verldsväldet representerade
det exklusiva humanitetsbegreppet, med bela den bildade
verlden såsom en enda nation, eller med andra ord
upphäfvandet och nivellerandet af alla nationela egendomligheter.
Den antika verldens undergång var häraf en lika naturlig
som nödvändig följd och kunde ej ens förekommas genom
kristendomen, hvilken blott satte sitt gudomliga insegel på
det af verldsutvecklingen skapade humanitetsbegreppet. Men
då verlden åter sönderföll i säregna nationaliteter, hafva dessa
bibehållit sin plats i historien endast i den mån de förmått
tillegna sig det allmänt menskliga, d. v. s. i främsta rummet
kristendom och sedan vidare all den utveckling i vetenskap,
konst och industri, som sammansluter de skilda folken till
ett gemensamt menniskoslägte. För hvarje, äfven det
minsta folk är derföre samfärdseln med den öfriga bildade
verlden ett vilkor för dess sjelfbestånd, och det Finska folket
har i sin Vetenskapssocietet sökt i vetenskapligt hänseende
skapa sig en organ för denna vexelverkan.
Med afseende å de hufvudriktningar, i hvilka den
vetenskapliga verksamheten förgrenar sig, har Finska
Vetenskapssocieteten indelats i tre sektioner: den
Mathematisk-Fy-siska, den Naturalhistoriska och den Historisk-Filologiska.
Det kan vid första påseende förefalla såsom en nog ojemn
fördelning, att sålunda naturvetenskaperna inom Societeten
representeras af tvenne sektioner emot en enda för de hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
