Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
sökning har ledt till samma resultat som den mikroskopiska
undersökningen af åtskilliga andra s. k. hyperiter t. ex. från
Wolpersdorf, från Penig, från Kiew, nämligen att den mörka
med plagioklas förenade beståndsdelen icke är hypersthen
utan pyroxen och bergarten således icke hyperit utan gabbro
eller diabas.
Den ringa storleken af denna beståndsdel uti
ifrågavarande bergart sådan den uppträder i Eura socken var
orsaken till att jag ej t}’dligt kunde urskilja spjelkbarheten. I
Letala socken, der jag sedermera funnit den, är den delvis
utbildad i större partier, och här kan man hos densamma
särskilja tvenne nära vinkelrätt mot hvarandra lutande
spjelk-ningsriktningar. Preparater slipade parallelt med dessa
riktningar visa i polariserad! ljus samma förhållande. De äro ljusa,
då hufvudaxelns riktning vid korsade nicoler sammanfaller
med ettdera af svängningsplanen men mörka i deremellan
liggande lägen (ung. 40° och 50°). Detta utvisar, att
spjelkbarheten icke är pinakoidisk utan prismatisk, och mineralet
kan således hvarken vara hypersthen eller diallag utan augit.
Denna augit visar i genomgående ljus en violettartad brun
(nejlikebrun) färg samt innesluter en mängd mer eller mindre
regelbundna hålrum ordnade i parallela rader i olika
riktningar. I de större kunna små blåsor skönjas dock
otydligt, så att det måste lemnas derhän, huruvida hålrummen
äro fylda med ett fluidum eller icke.
Ett liknande förhållande visar bergarten från Eura.
Äfven här ser man större och mindre partier af den violetta
beståndsdelen, hvars elasticitetsriktningar icke sammanfalla
ined spjelkningsriktningarna, ligga inbäddade i en hvit,
delvis genom förvittringen grumlig plagioklas, hvars
tvillings-streckning i polariseradt ljus särdeles vackert ger sig
tillkänna. Derjemte skönjer man större och mindre, gulgröna
merendels ganska tydligt utbildade olivinkristaller,
inneslutande små oregelbundna hålrum och delvis omgifna af en
mörkgrön förvittringsprodukt (serpentin eller chlorit), hvilken
dock icke inträngt i det inre; vidare större och mindre, ofta
ganska väl utbildade oktaedrar af magnetit samt fjäll af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
