Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
san. I de mindre sprickorna gå strålarna tvärsöfver från
ena väggen till den andra analogt med chrysotil i serpentin,
i de större synes massan blott vid väggarna parallelt trådig,
i det inre deremot radialt, ehuru mera otydligt än i
hufvudmassan. Detta utvisar, att sprickorna uppstått efter den
sednares bildning.
Euraliten visar sig således under mikroskopet utgöra
ett homogent mineral, och den 1. c. anförda analysen kan
således anses motsvara dess verkliga sammansättning.
Egendomlig är den ringa mängden af kalk trots den betydliga
kalkhalten i sjelfva bergarten. Men detta förklaras deraf,
att kalken blifvit afskild såsom kolsyrad kalk, hvilken man
finner afsatt på springor genomdragande den förvittrade
bergarten i närheten af euraliten. Denna förvittringsprocess
synes således vara analog med grönstensförvittringen vid
Helsingfors (I, 1).
Olivin-diabas frän Walamo. Denna bergart (II, 7) bör af
samma skäl som föregående betecknas såsom en diabas. Den
innehåller samma beståndsdelar som denna, dock något
annorlunda fördelade och icke så skarpt afsöndrade från
hvarandra. Fältspaten kan äfven här betecknas såsom den
rådande beståndsdelen. Dess tvillingsstreckning är icke så
t\-d-lig som hos diabasen från Satakunda. Den är ofta
brunfärgad, härrörande sannolikt af inblandadt jernoxidhydrat,
alldenstund den bruna färgen företrädesvis förekommer i
närheten af den ymnigt inblandade magnet jern- och
titanjern-malmen, af hvars förvittring den uppkommit. Augiten har en
gråbrun färg, men är f. ö. lik den i Satakunda-diabasen.
Oli-vinen är icke afskild i tydliga kristaller och derföre svår att
skilja från de öfriga beståndsdelarna. Så invecket t3’dligare är
apatit, som här visar sig i större mängd än i föregående
bergart. Den förekommer dels i långa och smala, dels i kortare
och tjockare prismer, hvilkas hexagonala omkrets och
pyra-midala tillspetsning med den största bestämdhet kan iakttagas.
I min afhandling om östra Finlands primitiva
formationer (Bidr. till kännedom af Fin), natur, 21:sta häftet p.
’248) har jag yttrat den förmodan, att, den gångart, som in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
