Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
diallagens äro genomspäckade af mörka och matta
serpentin-kom, ett förhållande, som jag icke funnit hos någon annan
af de gabbroarter jag varit i tillfälle att betrakta, och som
ger bergarten ett utseende, för hvilket namnet skillerfels är
särdeles betecknande.
Under mikroskopet företer denna bergart ett ganska
egendomligt, brokigt utseende. Under det att man med blotta
ögat endast kan skönja tre eller fyra beståndsdelar finner
man medelst mikroskopet ända till 8 à 9 deri.
Huvudbeståndsdelen eller sjelfva grundmassan bildar diallacjen,
hvars monokliniska form i polariserad! ljus tydligen ger sig
tillkänna. I plattor slipade parallelt med den tydligaste
genomgångsytan blifva vid korsade nicoler diallagindividerna
mörka när deras längdriktning eller hufvudaxel, lätt
skönjbar genom den trådiga texturen, sammanfaller ined ettdera
af svängningsplanen, men i plattor slipade i andra
riktningar inträffar detta först vid plattans kringvridning ett större
eller mindre antal grader. Den största afvikningen från
huf-vudaxeln hos en platta slipad ung. normalt med den
tydli-ligaste genomgångsytan, således parallelt med co p co var
omkr. 33°. På denna slipning kunde jag äfven konstatera
den för diallagen så karakteristiska tvillingsbildningen
parallelt med 0 p.
Närmast till diallag i myckenhet, ja ställvis till och
med öfverträffande den, kommer serpentin, hvars
härstammande från olivin här på det tydligaste ger sig tillkänna,
företeende analoga förhållanden med dem, hvilka Tschennak
beskrifvit i sina "Beob. tiber die Verbr. des Olivin in den
Felsarten11 samt "Uber Serpentinbildung’’1 (Sitzungsberichte
der Kais. Akad. der Wissenschaften zu Wien 1867 p. 261
och 283). Olivinen skiljer sig här från den ofvannämnda
i olivindiabasen derigenom, att den icke bildar tydliga
kristallkonturer utan afrundade, vanligen något långsträckta
former, äfvensom deri, att den ofta nästan helt och hållet är
förvandlad i serpentin. Stundom kan man dock särskilja
enstaka färglösa partier af ännu osönderdelad olivin, ganska
väl skild från den vanligen grönaktiga serpentinen genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
