Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Denna bronzit eller kanske rättare enstatit utgör en
ganska karakteristisk inblandning i bergarten från Ekois.
Redan med blotta ögat kan man vid noggrannare
skärskåd-ning finna små glänsande oeli strimmiga partier, som genom
sin gula eller gulbruna färg skarpt afsticka mot den
grönaktigt hvita diallagen. Att detta mineral verkligen hör till den
af Tschermak s. k. bronzitserien visar den optiska
undersökningen. Man finner nämligen häraf, att den optiska
elastici-tetsriktningen c såväl i längd- som i tvärsnitt sammanfaller
ined den kristallografiska hufvudaxeln, hvars riktning
antydes af den fina strimmigheten, och mineralet är således
icke monokliniskt utan rhombiskt. Att det icke är
hyper-sthen titan den jernfattigare bronziten eller enstatiten
ådagalägges af den ljusbruna färgen, på grund hvaraf äfven
namnet bronzit bäst synes karakterisera detsamma.
Bronziten skiljer sig från diallagen utom genom sin färg
och sitt optiska förhållande äfven genom sin ännu finare
strimmighet, t. f. hvaraf i genomgående ljus ett starkt
interferensfenomen framkallas. Denna härrör, såsom en
undersökning vid starkare förstoring utvisar, hufvudsakligen af en
ofantlig mänod tätt vid hvarandra sittande hårfina mikroliler
o o
ofta af betydlig längd, således i fullkomlig analogi med
bronzit från Kupferberg vid Bayreuth enl. Zirkel (1. c. p. 187).
På några ställen saknas dessa mikroliter, och ytan är då mer
eller mindre jemn och slät. Stundom kunna enstaka,
isolerade smärre nålar förföljas ännu utom gränsen af de
egentliga bronzitpartierna. Vanligen äro de dock ganska skarpt
begränsade från den omgifvande diallagen, så att man stund
om t. o. m. kan urskilja konturerna af kristallformer,
antydande en prismatisk eller tafvelformig kristall med ändytor,
som luta omkr. 120° mot hvarandra, eller lika med en
do-matisk vinkel hos ett mineral af bronzitserien. — Vissa
bron-zitpartier bestå icke af en trådig utan af en finkorning massa,
hvilket förklaras deraf, att slipningen afskurit dem normalt
mot trådarnas längdriktning.
Bronzittrådarna äro här likasom i föregående bergart
delvis omgifna af fältspat, som stundom visar en ehuru otyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
