- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XVII. 1874-1875 /
52

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

serier af kontaktobservationer, vann jag resultat, som jag
ansåg fullkomligt tillfredsställande. Med den starkaste
förstoringen var det konstanta felet (det som man isynnerhet bör
söka att undvika) för det inre momentet närapå noll, för det
yttre omkring 5 sekunder.

Det instrument, som för dessa observationer blifvit ställdt
till mitt förfogande, en ännu aldrig förut begagnad sex tums
refraktor af Repsold i Hamburg, och således en af de största,
som vid denna venuspassage kommit till användande, är
försedt med en mycket beqväm och exakt filarmikrometisk
apparat. Det var derföre önskvärdt att jag genom mätning af
venusdiametrar samt vidare, då de begge himlakropparnas
ränder voro mycket nära hvarandra eller delvis täckte
hvarandra, genom mätning af afstånd och kordor skulle föröka
det vetenskapliga materialet för afgörandet af planeten
Venus’ form och för momentet af den inre kontakten. På grund
häraf vidtog jag fullständiga serier af observationer på
venus-modellen, medan metallskifvan, föreställande Venus, med en
skruf förde framåt med samma hastighet, som hon i
verkligheten tedde.

Filar-mikrometiska mätningar äro, så snart man ej kan
låta trådarna bissekera de föremål, hvilkas afstånd skall
bestämmas, af mycket vansklig natur. Försöker man t. ex. att
bestämma afståndet mellan de begge ränderna genom att
inställa hvar sin rand på mikrometertråden, så erhåller man
felaktiga resultat bland annat genom den deformation, som
ränderna till följe af ljusstrålarnas diffraktion undergå. Då
jag i början ej var tillräckligt förtrogen med dessa
observationers natur, erhöll jag först resultat, som föga tillfredsställde
mig. Mikrometriska mätningar utförda på enahanda sätt
gåfvo, reducerade till momentet för den inre kontakten,
resultat, som öfverensstämde mycket väl sig emellan, ehuru de
ganska betydligt afveko från verkligheten. Först sedan jag
lärt mig ställa trådarna så, att mellan dem och solens, resp.
planetens, rand en ljusstrimma af närapå trådens tjocklek
återstod, erhöllos resultat sotn, reducerade till momentet för
den inre kontakten, ej lemnade något märkbart konstant fel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:11:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/17/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free