Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
stammarnes anatomiska förhållande till hvarandra och gifva
tillfredsställande förklaring öfver den stora olikhet som skiljer
tavastländingen från de begge andra grenarne af vårt folk.
Första steget till en dylik undersökning är materialets
samlande och noggranna bestämning. Då hvarje anatom, sotn
egnat sin uppmärksamhet åt hithörande ämnen, försäkrar oss,
att lapparnes hufvudskålsbildning så väsentligen skiljer sig
från finnarnes, att man ej gerna kan hänföra dem till samma
folkstam, under det att språket vittnar om den mest
innerliga och genomgående öfverensstämmelse, så stå vi äfven här
inför ett faktum, som sannolikt endast af den jämförande
anatomin och kraniologin kan utredas.
Kasla vi en blick på de resultater denna nya
forskningsgren vunnit med afseende å Europas urbefolkning, så
äro dessa sanska lärorika. Det är bekant, att man på
språkliga och antikvariska grunder velat tillerkänna finska folk
rollen af att ha varit Europas förste innebyggare, icke blott
i Skandinavien, Finland och Ryssland, utan äfven i Italien,
Sydvestra Frankrike, Spanien och en del af Britannien. Man
har i Ibererna och dessas efterkommande Baskerna trott sig
finna en kvarlefva af denna finska eller turanska folkstam,
hvilken skulle utbredt sig öfver södra Europa såsom lapparne
i norden. Denna mening omfatta bland andra forskare Arndt,
Rask, Keyser m. fi. Nu ha visserligen de språkliga bevisen
för ett dylikt antagande alltmera förlorat sin kraft, och
hvarken Lucien Bonapartes sammanställning af Baskerna med
de ugriska folken eller några engelsmäns försök att tyda
etruskiskan ur finska språket och mytologin kunna
tillerkännas vitsord. Men äfven utan att direkt beröra oss, har dock
frågan ett stort historiskt intresse, och för vetenskapen är
det af allmännare betydelse, att den språkliga
skiljaktigheten motsvaras af genomgripande olikhet äfven i fysisk
bildning. Franska lärde såsom Broca, de Belloguet o. a.
hänvisa på den bestämda raceskilnad som äger rum mellan
befolkningen i sydvestra Frankrike, det forna Aquitanien, och
öfriga departementer. Denna skilnad är så stor, att bland
1000 militärpligtige i nämda landsdel 189 förkastas såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
